Snedvriden konkurrens kring båtbottentvättar
”Kommunerna tolkar regelverket för att bygga bottentvättanläggningar som används för att hålla botten på fritidsbåtar rena helt olika. Det som är helt okej i en kommun kan vara förbjudet i en annan. Och snart kanske investeringarna blir helt värdelösa, om regeringens förslag går igenom”.
Det skriver Mats Eriksson, VD på Sweboat i ett debattinlägg.
Ett bra, tydligt och enhetligt regelverk är en förutsättning för att en verksamhet ska kunna utvecklas och blomstra. Ett dåligt regelverk, eller som här olika regelverk i olika kommuner, har motsatt effekt. Så ser verkligheten ut när det när det gäller kraven på båtbottentvättar i landets kommuner.
Båtlivet, som är en av landets största folkrörelser, bygger på tillgången till en ren skärgård. Ett rent vatten är en grundförutsättning för båtlivet och alla de cirka 2 miljoner människor som färdas i cirka 800 000 fritidsbåtar varje sommar. Båtfolket har alltid velat skydda dessa naturintressen, framförallt vad gäller rent vatten.
För att hålla beväxning borta från båtbotten målar man den varje vår med någon form av giftfärg eller annat som inte alger och havstulpaner vill fästa på. Och varje höst tar man upp sina båtar på båtklubbar eller marinor och spolar dem rena. För att färgen inte ska rinna ut i vattnet görs det på så kallade spolplattor, en cementerad platta med avrinning till en trekammarbrunn. Där samlas smutsvattnet upp och renas innan det återförs till havet igen.
Sedan 1999 har varje kommun rätt att sätta upp sitt eget regelverk för tillstånd att bygga spolplattor. Det har medfört att det finns en mängd regelverk. De olika regelverken gör att ett företag eller en båtklubb i en kommun kan komma undan med halva kostnaden för att bygga en tvättanläggning medan företag i en angränsande kommun kan tvingas betala dubbelt så mycket, eller inte ens får bygga en spolplatta. Investeringskostnaderna för att anlägga en spolplatta kan variera mellan 200 000 till 500 000 SEK visar det sig. En skillnad som inte kan accepteras.
Konsekvensen är att marinor och klubbar i olika kommuner, trots att de ligger väldigt nära varandra, konkurrerar på olika villkor.
Att ge maximal service till sina kunder är avgörande för om de i dag hårt pressade marinorna ska kunna klara av sin verksamhet. Ett minskat båtköpande, som är en konsekvens av finanskrisen, bidrar inte till att göra det lättare för vare sig dem som livnär sig på att ge sina kunder den bästa servicen eller för vår havsmiljö som redan är hårt miljöbelastad.
Från Sweboat, som organiserar den svenska båtbranschen med 2 000 näringsidkare samt från landets cirka 1 500 båtklubbar med omkring 300 000 medlemmar, kräver man därför att regelverken nu ses över på en nationell nivå.
Dessutom måste regeringen snarast göra klart om det blir ett totalförbud för gift i bottenfärger för fritidsbåtar. Ett sådant diskuteras och finns med i den proposition som ligger klar. I så fall är ju alla investeringar kastade i sjön i alla fall.
Mats Eriksson, VD på Sweboat, Båtbranschens Riksförbund
-
Båtar
Se allt inom båtar
-
Färdmål
Se allt inom färdmål
-
Del 4 av 4: Käringön – folkets favorit!
Fängslande historia, förnämlig restaurang, väl skyddad gästhamn och idyllisk bebyggelse. Det är en del av allt som gör Käringön till folkets favorit….
-
Del 3 av 4: Hållö – med egen båt till en av Västkustens pärlor
Om det är Hållös historia, den idylliska naturhamnen, de släta klipporna eller de mystiska krumelurerna på berghällarna som lockar mest är oklart….
-
Del 2 av 4: Måseskär – längst därute!
Stolt och stark står Måseskärs fyr och vakar över Käringön i nordost och Kattegatt i söder. Men mest vakar den över ett…
-
Del 1 av 4: Ostronjägarens heta tips!
Vi går ut hårt i vår upptäcktsresa, tar rygg på ostrondykaren Adrian Van De Plasse och får en lektion. Delikatesserna är aldrig…
-
Kunskap
Se allt inom kunskap
-
Skippo kunskap
Litiumbatteri – du får vad du betalar för
Del 12. En sliten klyscha men när det gäller litiumbatterier tål den verkligen att upprepas. Du får verkligen vad du betalar för….
-
Skippo kunskap
Digital switch – alla funktioner i en skärm
Del 14. Det fanns en tid då massor av knappar på en instrumentpanel ansågs vara coolt. Det var då. Nu är nu…
-
Skippo kunskap
Installera plotter – enkel match när man känner till fallgroparna
Avsäkra rätt. Redan där avslöjas en grej som kanske inte alla har tänkt på. Så här går det till när ett proffs…
-
Skippo kunskap
Installera ekolod – det hänger på givarens placering
Del 9. En enkel operation kan tyckas men det finns en del att tänka på för att resultatet ska bli bra. Här…
-
Skippo kunskap
Bygga styrkonsol – expertens bästa tips gällande form och funktion
Del 7. Hur bygger man en bra styrkonsol? Vad är viktigt att tänka på vid utformningen? Hur undviker man de klassiska fallgroparna?…
-
Skippo kunskap
Vi monterar ny avbärarlist på en gammal båt
Del 6. Det finns såväl mjuka varianter som hårda och i detta fall väljer vi det senare. Oavsett val så gör en…
-
Skippo kunskap
Renovering – konsten att plocka upp båtprojekt efter en tappad sug
Del 5. Stålkvinnor och dito män med oceaner av tid kan scrolla vidare. Här handlar det om hur vi andra kan tappa…
-
Laga sprickor och repor i båtens gelcoat – och måla om skrov och däck
Del 4. Rubriken ovan sammanfattar precis vad detta avsnitt handlar om. En delsträcka i renoveringen där grundarbetet är helt avgörande och där…
-
Skippo kunskap
Renovering – ut med allt vad fukt och vatten heter!
Del 3. Båtar och vatten hör som bekant ihop – så länge det senare håller sig på utsidan. Här ska vikt sparas…
-
Skippo kunskap
Renovering – båten strippas för att byggas ihop på nytt
Del 2. Ut med det gamla. In med det nya. Däremellan ska här minsann lagas plastskador, sprickor och skavanker. Inga tid att…