Virtuella vajrar ska göra linfärjor säkrare

Att alla linfärjor skulle uppdateras med digitala vajrar känns lite långsökt. Men kanske kan forskningsinstitutet RISE:s nya projekt ge spännande insikter?

Nog pirrar det alltid lite i magen när det är dags att korsa en linfärjas överfart. Även om det klart och tydligt går att se att vajern är på botten och färjan inne i hamn, kryper ofta den olustiga känslan på en. Men för de linfärjor som inte drivs av själva vajern kan detta snart vara ett minne blott.

Forskningsinstitutet RISE har med hjälp av bidrag från Trafikverkets forsknings- och innovationssatsning inlett ett nytt projekt. I projektet samarbetar man tillsammans med företaget Zeabus för att ta fram vad man kallar ”virtuella vajrar”.

I Sverige är färjor som drivs med en vanlig motor men där hela rutten hålls av vajrar inte särskilt vanliga. Det finns endast två. I Finland däremot är denna typ av färjor desto vanligare.

Tanken bakom att ersätta de fysiska vajrarna med digitala rutter är att öka sjösäkerheten, då risken för att fritidsbåtar eller annan sjötrafik skulle köra på vajrarna försvinner.

Men fördelarna slutar inte där. Vajrarna har en negativ inverkan på sjöbottnarna och kan vara svåra att använda under vintern då det ligger is.

– Konceptet går ut på att ge föraren stöd visuellt och med ljudsignaler. Det finns displayer i styrhytten och på däck som ger en översikt hur färjan förhåller sig till rutten och till en simulerad vajer. Det fungerar inte som en autopilot utan är bara ett förarstöd, säger Ted Sjöblom, projektledare på RISE till Tidningen Skärgården.

Ska ge nya lärdomar för svensk sjöfart

Projektet har pågått sedan början av 2022 och väntas vara färdigt under vintern 2024. Om det är ett steg mot autonoma, självgående färjor eller inte låter vi dock vara osagt.

– Nu vill vi se vad det finns för möjlighet att i en svensk kontext att ta fram ett liknande system. Vad är en virtuell vajer i en svensk kontext och vad finns det för säkerhetsfaktorer man kan plocka ut från systemen med olika digitala hjälpmedel? säger Ted Sjöblom, projektledare på RISE, till tidningen.