Första fritidsbåtarna k-märkta
Sjöhistoriska museet är först ut i Europa med att k-märka fritidsbåtar. Museet har utnämnt åtta båtar som kulturhistoriskt intressanta. Och fler lär det bli framöver.
Snipan Lilli representerar en båttyp som var vanlig framför allt längs Norrlandskusten och Västkusten. Foto: Joakim Nyström
Sjöhistoriska museet, som ingår in Statens maritima museer, har sedan 2001 k-märkt fartyg som tidigare gått i yrkesmässig trafik under svensk flagg – exempelvis skutor, passagerarångare och fiskefartyg. Nu startar museet även k-märkning av fritidsbåtar i Sverige och vill på så sätt uppmuntra dem som äger, vårdar, brukar och därmed bevarar en bit svensk kulturhistoria.
– Vi hoppas att k-märkningen ska göra ett spännande kulturarv mer synligt och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.
Under 1900-talets första hälft fanns många högkvalitativa träbåtsvarv i Sverige med framstående konstruktörer. Under folkhemmets tid utvecklades båtlivet till en folkrörelse genom en stor mängd ideella båtklubbar – varav många fortfarande är aktiva. Få länder har så många äldre träbåtar bevarade som Sverige.
K-märkningen är en ren kulturhistorisk värdering, utan kopplingar till lagstiftningar eller andra regelverk. Följande fritidsbåtar har nu blivit k-märkta av Sjöhistoriska museet:
SONJA
- Typ: Motorkryssare
- Konstruktör: Jac M Ivensen
- Byggd: 1954, Gräddö varv
- Material: Trä
Den norsk-svenske konstruktören Jac M Iversen var mycket produktiv under cirka 20 år och har ritat ett stort antal motorkryssare i olika storlekar.
Motorkryssaren ”Sonja” är i mycket gott skick och har i huvudsak bibehållit sitt originalutseende. Båtens hela historik är exemplariskt dokumenterad. K-märkningen motiveras av att båten i sin helhet är så välbevarad och väl underhållen.
RIMA
- Typ: Internationell 5 m jakt (segelbåt)
- Konstruktion: Eric Salander
- Byggd: 1937, Tynningö båtvarv
- Material: Trä
Den internationella 5m-klassen hade en kort storhetstid under 1930-talet innan den slogs ut av andra klasser. Redan på 1950-talet byggdes många båtar om och försågs med ruff för att fungera som familjebåtar.
I ”Rimas” fall nöjde sig 1960-talets ägare med att göra om båten från kappsegling till dagseglare. K-märkningen motiveras av att båten till stora delar är i originalskick. ”Rima” är i dag än väl underhållen segelbåt med en väldokumenterad historia.
NABBEN II
- Typ: Långedragsjulle (segelbåt)
- Konstruktör: Hjalmar Olsson
- Byggd: 1932, Bröderna Karlsson, Svineviken Orust
- Material: Trä
Av ”pojkbåtstyperna” var Långedragsjullarna av storlekarna 10 till 22 några av de mest spridda och uppskattade i landet. Liksom många andra små, enkla, klinkbyggda båtar har antalet decimerats kraftigt på senare år och de är i dag tämligen sällsynta i gott bevarat skick.
K-märkningen motiveras bland annat av att detta är det första exemplaret av en senare mycket populär ”pojkbåtstyp”. Nuvarande ägare har återställt båten så att den när den sjösätts i år (2009) åter har sitt ursprungliga utseende. Forskning om båtens historik har varit tämligen ingående och fortgår även framledes.
MOTORBÅTEN
- Typ: Archimedes Ruffbåt typ B
- Konstruktör: Jac M Iversen
- Byggd: 1930, okänt varv
- Material: Trä
”Motorbåten” är ett varsamt rustat exemplar av den serietillverkade ”folkmotorbåten” Archimedes. Den inköptes 1932 och brukades av sin ägare sparsamt fram till 1939 då den ställdes in i ett båthus. 2002 hittades den i orört tillstånd i samma båthus av nuvarande ägare. Han har grundbehandlat träet och snyggat upp ytskikten men i övrigt bevarat allt så som han fann det. Kvar finns ett specialsytt segel med tillhörande mast och fäste, tändstift med mera – ett unikt material.
K-märkningen motiveras av att denna båt är ett välbevarat exemplar av en båttyp som utgjorde en av hörnpelarna i det svenska fritidsbåtslivets framväxt.
LILLI
- Typ: Snipa (motorbåt)
- Konstruktör: Bröderna Olsson, Orust
- Byggd: 1951, Kungsvikens varv, Orust
- Material: Trä
Denna snipa är ett mycket gott exempel på en båttyp som var vanlig som fritidsbåt framförallt längs Norrlandskusten och Västkusten. Eftersom de brukades så flitigt så byggdes de ofta om för att på olika sätt anpassas till modernare synsätt på utseende och funktion.
Det som gör ”Lilli” speciell är att hon inte genomgått några sådana förändringar. Ägaren har även ansträngt sig för, och lyckats väl med, att ta reda på båtens hela historia.
HELMYS/Y
- Typ: Folkbåt (segelbåt)
- Konstruktör: Tord Sundén
- Byggd: 1945, Helmer Gustavsson, Rotholmen
- Material: Trä
Folkbåten är en av Sveriges största segelbåtsklasser och förekommer i stort antal. ”Helmy S/Y” är en av de tidigast byggda folkbåtarna och idag i ett mycket gott originalskick.
K-märkningen motiveras främst av det mycket goda originalskicket. Det är intressant att se en av de första båtarna i denna stora klass.
ESSO
- Typ: Förruffad passbåt (motorbåt)
- Konstruktör: C. A. Fagerman (H. Forslund)
- Byggd: 1930, AB Sjöexpress, Lidingö
- Material: Trä
Passbåten som typ finns i oändliga varianter, byggda för kortare färder. ”Esso” är av lite elegantare typ, kravellbyggd i mahogny. Den har skarpa slag och är därmed planande och byggd för stark motor och hög fart, vilket innebar högre inköpspris när den var ny.
K-märkningen motiveras av båten är i gott skick. Allt väsentligt är bevarat och i originalskick. Den enda, men förståeliga förändringen är att motorn bytts flera gånger under båtens historia och nu är något större än originalet .
ARö I
- Typ: Passbåt av märket Realloy Pilen (motorbåt)
- Konstruktion: Lage Eklund
- Byggd: 1954, Livbåtsvarvet/Kordaverken, Orust
- Material: Plast och trä
Passbåten ”Arö I” av modell Realloy Pilen tillhör den första generationen båtar med plastskrov. Fortfarande behöll man vid denna tid dock däcket i trä. Eftersom materialutvecklingen snabbt gick vidare och även däcket snart tillverkades i plast hann modellen aldrig bli vanlig.
K-märkningen motiveras av att båten återfått ett sådant skick som den hade då den var ny. Dessutom är båtar med kombinationen av plast och trä i dag sällsynta – särskilt i så gott skick. Detaljnoggrannheten har varit mycket stor under renoveringen.
-
Båtar
Se allt inom båtar
-
Färdmål
Se allt inom färdmål
-
Del 4 av 4: Käringön – folkets favorit!
Fängslande historia, förnämlig restaurang, väl skyddad gästhamn och idyllisk bebyggelse. Det är en del av allt som gör Käringön till folkets favorit….
-
Del 3 av 4: Hållö – med egen båt till en av Västkustens pärlor
Om det är Hållös historia, den idylliska naturhamnen, de släta klipporna eller de mystiska krumelurerna på berghällarna som lockar mest är oklart….
-
Del 2 av 4: Måseskär – längst därute!
Stolt och stark står Måseskärs fyr och vakar över Käringön i nordost och Kattegatt i söder. Men mest vakar den över ett…
-
Del 1 av 4: Ostronjägarens heta tips!
Vi går ut hårt i vår upptäcktsresa, tar rygg på ostrondykaren Adrian Van De Plasse och får en lektion. Delikatesserna är aldrig…
-
Kunskap
Se allt inom kunskap
-
Del 7 av 7: Utombordarskolan – propellerns mysterier!
Det finns mycket att vinna på att ha koll på sin propeller. Här reder vi ut hur man väljer, servar och lagar sin…
-
Del 6 av 7: Utombordarskolan – så byter du oljefilter!
Att byta oljefilter är lätt – det gäller bara att göra rätt. Lasse Eriksson, skadereglerare på Svenska Sjö visar vägen. Att byta…
-
Del 5 av 7: Så byter du olja i utombordaren – enkel men viktig service
Det ska göras varje år och det är inte svårare än att vem som helst klarar av det på egen hand. Lasse…
-
Del 4 av 7: Så byter du olja i drevet!
Att byta olja i drevet varje år är viktigt av fler anledningar än den uppenbara. Lasse Eriksson, skadereglerare på Svenska Sjö visar…
-
Del 3 av 7: Motorreparation – rätt och fel efter en grundsmäll!
Att köra på grund är olyckligt och än värre kan det bli om du agerar fel. Så avgör du om du kan…
-
Del 2 av 7: Så byter du bränslefilter på utombordaren!
50-80 kronor och 20 minuters jobb. Det är vad det kostar att undvika den vanligaste anledningen till driftstörningar till sjöss. Motormecken Lasse…
-
Del 1 av 7: Så enkelt byter du anoder på utombordaren!
Det finns anoder som du med fördel låter en fackman byta. Men vissa klarar man att byta själv. Lasse Eriksson, skadereglerare på…