Vem ska väja?

Publicerad 5 april 2000 | Uppdaterad 7 november 2019

Redaktionen

Ett rättsfall från Bohuslän ger en intressant bild av vem som ska väja och varför. Det handlar om liten båt och stort fartyg. Det som populärt brukar kallas brödseglarregeln.

I Hakefjorden i Bohuslän går en farled från Stenungsund sydvästvart mot havet. Med en bredd av ca 650 m markerad av en ledboj mot sydväst passerar leden väster om de två steniga Mitholmarna. Både före och efter passagen är det bredare.

Rune Fiskarsson låg i leden för att ta upp nät, när den 170 m långa och 25 m breda gastankern Helga närmade sig från Stenungsundshållet. Helga gav signal, men Rune stannade vid sin nätvakare, medan en båt bredvid honom drog sig undan. Helga trodde först att båda skulle flytta sig men tvingades sen gira styrbord för att undvika kollision med Runes båt, och lotsen ombord berättade senare att han känt sig oviss om vad Rune kunde ta sig till. Händelsen rapporterades till Sjöfartsverket, och Rune åtalades för vårdslöshet i sjötrafik.

Tingsrätten betraktade inte leden som trång farled för Helga. Eftersom Rune inte för ögonblicket var hindrad av fiske, borde han visserligen enligt regel 18 d ha flyttat sig för djuphämmade Helga, men försummelsen var ringa och motiverade inte straff.

Hovrätten tyckte däremot leden var trång för Helga, eftersom hon inte kunde navigera fritt där. Rätten såg det som fel av Rune att ligga kvar efter Helgas signal och framhöll att Helga måst gira mot ledens ytterkant. Rune dömdes till dagsböter.

Det är rätt vanligt att större fartyg anser sig ha rätt att påkalla fri passage genom att tuta. I det här fallet var Helga tydligen inte utsatt för annat besvär än att gira. Förenklat är fallet en bra illustration till reglerna både om djupgående fartyg och om trång farled.

Regel 18 d om ”djuphämmade” fartyg avser inte bara trånga leder. Men företrädet för ett sådant fartyg gäller bara om det visar varningssignal, och det ska då navigera med särskild försiktighet (reglerna 28 resp. 18). Det är inte en sån situation som rådde på platsen.

Reglerna om trång farled, som hovrätten tillämpade, avser otillräckligt utrymme som hindrar ett fartyg att iaktta de allmänna väjningsreglerna. Är leden trång i den meningen får småbåtar enligt regel 9b inte hindra större fartyg som är hänvisade till den trånga leden. Leden i Hakefjorden är kanske trång för Helga vid Almöbron men behöver i övrigt knappast bereda henne några svårigheter att iaktta sjövägsreglerna. I varje fall borde en ensam stillaliggare vid Mitholmarna lätt ha kunnat passeras, och Rune har därmed inte hindrat genomfarten för Helga i strid mot regel 9 b.

Gör det nån skillnad att det låg en annan båt intill som flyttade sig? Ja, det kan i och för sig ha varit förvillande, men det har mindre med trång farled att göra än med gott sjömanskap. Och om Helga inte gett signal utan bara girat något för de stillaliggande, hade nog ingen incident uppstått.

Text Hugo Tiberg