Masta av segelbåten – en konstform

Ett av båtlivets allra mest kritiska moment – ett underskattat sådant. Skippo tar rygg på fullblodsproffset Fredrik Söderholm som lär oss att masta av båten på ett säkert och smidigt sätt.

Egentligen är det märkligt – att mastkranen står där till allas fria förfogande på båtklubbar runt om i Sverige. Speciellt som att felaktig hantering av master och mastkranar är farlig – för att inte säga livsfarlig. Dödsfall har skett och det finns tusen och åter tusen sätt att göra fel.

Såklart ska man inte måla fan på väggen och det går ju allt som oftast väl. Men det kan gå illa och ett misstag som lätt leder till fler är att spela ensam hjälte – att försöka klara jobbet på egen hand eller med för liten styrka. Det kan man göra gällande för många av båtlivets göromål men när masten ska av eller på, så är det läge att be om hjälp av minst en kunnig och gärna ytterligare gäng starka armar.

Stora krafter i rörelse

Det är lika bra vi får det sagt innan fan är framme där ute på någon båtklubb. Att låta Kreti och Pleti fritt härja vid mastkranen gick väl an med Vegor, Ballader och Scampis på 70- och 80 och möjligtvis 90-talen men i takt med att båtarna (och därmed masterna) har växt så har utrymmet för misstag minskat. Någon slags utbildning – inget stort utan bara någon slags klubbkväll i ämnet – vore sålunda på sin plats. Eller så hänger man med noggrant i detta reportage när fullblodsproffset Fredrik Söderholm på Gran Segel & Rigg tar oss igenom momenten – steg för steg.

Kom väl förberedd

Nog med pekpinnar. Här har vi att göra med Gustav Morins Cenit 35 på 6,5 ton med en rejäl rullmast som har tjänstgjort med den äran under säsongen. Men som nu ska mastas av inför vintern. Fredriks första råd handlar om förberedelser. Uppta inte tid vid mastkranen med att göra sådant som du hade kunnat förbereda innan. Låt det inte bli en stressfaktor när kön vid mastkranen ringlar sig lång. I vårt fall var seglen nedtagna men inte så mycket mer. Ajabaja! Bommen, rodkicken, den löpande riggen och elkablarna i salongen hade gott kunnat avlägsnas i god tid. Det ska dock sägas att den här gången skulle avmastningen ske i riktigt höstrusk och ingen annan vettig själ hade ens tänkt tanken på att göra vad Skippos utsände tänkt sig. Kön var alltså obefintlig.

Ta bort sprayhooden och allt annat som är i vägen. På en rullmast ska rullinan av och den är ofta ändlös. Reda ut alla linor och bind upp dem längs masten så att inget hänger och fladdrar eller fastnar under lyftet. Passa på att inspektera tampar som har legat ute hela säsongen. De kan vara bra att se över och byta under vintern, då har du en fräsch rigg till våren.

Tänk igenom förtöjningen

Fundera också på förtöjningen. Det är praktiskt att dra förtampen genom en ögla på bryggan och tillbaka till båten när man ska kasta loss ensam men vid mastkranen vill Fredrik ha linorna fast på bryggan. Om ett par vuxna kliver ombord och håller sig på samma sida kränger båten och masten kan slå i kranen. Om tampen kan regleras från bryggan har man bättre kontroll.

Märk allt!

En genomgående mast kräver en del arbete inne i båten. Börja med mastkragen. Läcker det in vatten ska du inte automatiskt skylla på kragen utan först ta reda på om vattnet kommer på mastens insida eller utsida. Masten har dräneringshål ovanför tätningen och de ska vara öppna när man drar på en ny krage. Annars blir det vattenfall i salongen.

Sedan kommer tie rods, eller vantskruvar på ren svenska, alltså de stänger som hindrar däcket från att lyftas när riggen är belastad. Innan du lossar något ska du märka upp delarna. Fredrik skriver ”mot bord”, ”för” och ”akter” med tusch.

– Man tror att man kommer ihåg hur allt satt men så fanken heller. Tie rods ska bara sitta an, inte vara hårt åtdragna, så de släpper oftast lätt. Håll i varje del ordentligt som du lossar. En mutter som slinker ur näven kostar tid och kraft. Är du osäker kan du tejpa fast delarna, säger han.

Koppla därefter loss elkablarna, antennkabeln och vindgivarens kabel. Färgerna ska matcha när de kopplas ihop igen. Peta ner kablarna så att de följer med masten utan att fastna. Kontrollera också att ingen bult går genom mastfoten och på så sätt låser den.

Bommen och kicken

Rodkickens gasfjäder kan rycka till om den har tryck kvar, så släpp på den innan du drar ut bulten. En person håller bomnocken medan en annan petar ut saxpinnen och bulten. Sätt sedan tillbaka bulten i sitt fäste, så att du vet var den är till våren. Rodkicken ska förvaras stående med den övre delen uppåt. Packningen i gasfjädern smörjs av olja. Om fjädern ligger åt fel håll torkar packningen varpå gasen läcker ut.

Vant, stag och vantskruvar

Alla båtar är olika men grundprincipen är densamma. Det som inte bär riggen kan lossas i förväg. På Cenit 35:an kopplas undervanten loss helt, medan toppvanten bara släpps lite så att de går snabbare att lossa vid kranen. Ju kortare tid masten står löst vid kranen desto bättre – förstås. Om båten har raka spridare ska akterstaget sitta kvar tills masten är säkrad med slingen. Med svepta spridare står masten på ”tre ben” och akterstaget kan tas bort tidigare. Är du det minsta osäker – vänta tills masten är säkrad.

Fredrik har två tips för vantskruvarna:

1: Ett vantskydd av kan vändas upp och ner så att det inte faller ner medan du arbetar.

2: Vet man inte åt vilket håll vantskruven lossar kan man vicka skiftnyckeln fram och tillbaka för att känna vilket håll som går lättast och i samma veva skruvas vantskruven loss. Detta förutsätter att vantskruvarna är välsmorda.

Slingen – högt och rätt

Nu är det dags att lägga till vid kranen. Tre personer är idealiskt. Fyra är en bonus. Alfred vevar kranen, Gustav står nere i salongen och Fredrik leder arbetet. Båten ska ligga så att masten är i lodlinjen med kranens vajer. I dag blåser det in mot bryggan, vilket gör det svårt att få båten i rätt läge. Man kan med fördel vänta in bättre väder om det går.

Slingen är i det här fallen en grov polyesterlina och lyftpunkten placeras ovanför första spridaren. Då blir masten tyngst i foten och tippar inte. Se till att lyftet sker ovanför tyngdpunkten så att masten blir mindre topptung samt att inga stag, vant eller linor ligger mellan masten och slingen.

Samla alla lösa ändar

Samla undervant, toppvant och akterstag mot masten med ett segelband.

– Varje seglare med självbevarelsedrift har ett i fickan, säger Fredrik.

Förstaget lossas sist och det sätts också dit först när du mastar på igen.

Själva lyftet!

Öppna en lucka så att alla kan prata med varandra. Masten vill vrida sig när den lyfts ur däcksgenomföringen, så någon nere i salongen måste hålla emot tills mastfoten är ute – annars riskerar inredningen att skadas.

Om båten ligger vid en flytbrygga kan den sticka upp så högt att vindinstrumentet slår i båten när masten sänks. Då måste båten flyttas innan man kan hissa ner masten och lägga den i mastvagnen.

Med masten väl på bocken…

…återstår fortfarande lite arbete. Om masten inte är högre än kranen kan det löna sig att ta ner instrumenten redan vid kranen, eftersom ett krossat vindinstrument blir dyrt. Ta av den stående riggen, så skaver inget mot eloxeringen under vintern. Ta också hand om bultar och togglar. Fredriks kunder blir påfallande ofta av med sådana delar på vinterupplaget. Fallen kan ligga kvar i masten om den förvaras torrt. Den som vill vara grundlig kan ersätta dem med pilotlinor. Till sist surras rullprofilen fast ordentligt mot masten.

Många har läst

Gratistester – se dem här!

Snart är det sommar!

Skippo Upptäcker

Vintern – årets bästa tid för båtfix!

Hållbarhet & miljö