Mäta in segelbåten – så går det till steg för steg
Gotland runt närmar sig fort och besättningen på Svenska Sjö och Skippo-båten ”Groundbreaker” ska vägas och mätas in. Det är en vettig sak att göra om man vill ha ett rättvist mätbrev. Här får ni se hur det går till.
Visst, det är lite omständligt och inte helt nödvändigt, kan vissa tycka. Enklare hade varit att bara köra på ett vanligt ”tabell-mätbrev” enligt SRS. Ja alltså grundversionen av SRS som bygger på tabeller och schabloner. Har du en standardbåt av ett vanligt förekommande fabrikat och modell kan du alltså ta ett jämfotaskutt över denna procedur och resonera att skillnaden i slutänden ändå är ganska marginell. Eller så kan känslan av att båten kanske väger mer än vad som står i tabellerna reta gallfeber på dig.
Då är ett ordentligt mätbrev ett måste.
Lyfta, mäta, kontrollera och bedöma
För sakens skull går ändå Svenska Sjö Båtförsäkringars Elan 310 Groundbreaker och dess besättning hela vägen. Här ska minsann lyftas och mätas, kontrolleras och fixas så det står härliga till. Mest kanske för att båtar över lag altid väger mer än vad som uppges av tillverkaren. Något som i sin tur innebär att man får ett mindre fördelaktigt SRS-tal än vad båten egentligen borde ha.
Läs allt om Gotland Runt 2025 här!
Förhållandevis enkelt
SRS, alltså Svenskt Respitsystem, är sålunda en handicap-regel som gäller i de allra flesta kappseglingar på våra breddgrader. Det är tänkt att vara okomplicerat och förlåtande för att båtar av olika typ ska kunna tävla mot varandra på ett så rättvist sätt som möjligt.
I Elan 310:an Groundbreakers fall innebar detta en ordentlig genomgång. Båten lyftes upp på land för att vägas med segel, motor, batterier och den utrustning som faktiskt används under kappsegling. Dessutom mäts fasta mått som rigghöjd, bredd, költyp, akterns form och förens utformning. Segelstorlekar dokumenteras noggrant. Allt utfört av en så kallad mätperson som också kompletterar med sin erfarenhet i bedömningen.
Tre rutinerade bedömare
Efter utfört arbete skickas allt det dokumenterade in till Svenska Seglarförbundets SRS-kommitté. En kommitté som består av en liten grupp på tre personer och som varje år hanterar mellan 1 200 och 1 500 mätbrevsansökningar. De gör en samlad bedömning av varje båt – en sorts ingenjörsmässig magkänsla baserad på erfarenhet, dokumentation och jämförelser med liknande båtar.
SRS, eller Svenskt Respitsystem, är en handicap-regel som gäller i de allra flesta kappseglingar på våra breddgrader – och som chefsmätman Johan Tuvstedt på Svenska Seglarförbundet kan precis allt om.
Måste vara hemligt
Systemet är hemligt av en anledning. Om tillvägagångssättet bakom mätetalen vore publika, så skulle båtdesigners och kappseglare kunna optimera sina båtar för att ”spela systemet” snarare än att segla smart. Det skulle urholka tilltron till systemet. Därför hålls exakta beräkningar och viktningar hemliga – även om det ibland väcker debatt.
SRS bygger på en genomsnittlig bana där vinden antas komma lika mycket från alla riktningar – ett varv runt en ö, i medelvind på 5-6 m/s. Men verkligheten bjuder sällan på just det. Det innebär att vissa båtar kommer ha en naturlig fördel i vissa väder – medan andra missgynnas. Det är en kompromiss, men en fungerande sådan för majoriteten av seglare.
ORC mer komplicerat
För mer precisa beräkningar används internationella system som ORC, där båtens prestanda simuleras i olika vindstyrkor och riktningar. Men i Sverige är SRS fortfarande kung – särskilt för de som vill kunna segla utan att först behöva ta en civilingenjörsexamen. Ett skämt, såklart, men det är inget man snyter ur sig på en kvart.
Redo för Gotland Runt!
Med detta sagt och gjort är Groundbreaker nu redo för Gotland Runt med ett nytt och pinfärskt SRS-V som i praktiken innebär ett mer rättvist mätetal.
Se reportaget!