Skippa alltid första båtturen – då kan säsongen bara bli bättre
En dråplig grundstötning på premiärturen behöver inte smolka ner bägaren – än mindre försäsongen. Men kanske vore det bättre att strunta i årets första seglingstur? Det frågar sig Alfred Ahlberg efter sin första grundstötning.

”En annan viktig sak för att undvika skador: Skippa första åket på dagen, och skippa också sista åket – VARJE DAG”.
Så lyder den smått legendariska ordväxlingen mellan Nalle (Jan Waldekranz) och Mackan (Klasse Möllberg) i kultklassikern Snowroller – Sällskapsresan II. Nu handlar ju förvisso den filmen om skidåkning och inte segling – men efter gårdagen finns det ett och annat som åtminstone undertecknad tar med sig.
Vattnet är smult utanför båtklubben på Tyresö. På viken pågår jolleträning och vi försöker hålla oss på behörigt avstånd från de kringkryssande knattarna i laser- och optimistjollar.
Farsgubben sitter vid rodret medan jag själv trimmar genuan för lättvind. Snabbt går det inte. Loggen visar 1,4 knop i de närmast obefintliga vindbyarna som knappt orkar med att krusa den blanka vattenytan ut mot Kalvfjärden.
Då plötsligt smäller det till – och sedan smäller det igen.
Den instinktiva reaktionen är att genast slänga ur sig närliggande salva av svordomar. Mobiltelefonen åker upp ur fick och mycket riktigt är vi inne på mörkblått vatten och några meter framför vår angivna position finns en sten tydligt utmarkerad.
Mantrat som såväl försäkrings- och assistanbolag som sjöräddningsorganisationer år ut och år in påtalat: ”de flesta olyckor och grundstötningar sker i vatten där man är van” ringer i huvudet på mig – ännu ett klantarsle i statistiken.
Samtidigt är det inte helt rättvist. Faktum är att det är första gången jag seglar på viken utanför båtklubben jag i höstas gick med i så att kalla det för hemmavatten är lite att ta i även om det i ordets bemärkelse är precis vad det är.
Lärdomar?
Förutom aldrig mer hålla undan för optimistjollar?
Skämt åsido så är grundstötningar en del av båtlivet och de överväldigande majoriteten kommer att styrka en klipphäll, sten eller sandbak med köl eller skedda något som vi på Skippo skrivit spaltmetrar om förut men som likväl årligen är aktuellt. Inte minst när det något ringrostiga båtfolket ger sig ut och i övertro på sig själva går lite väl nära, eller i mitt fall förbi, 3-meterskurvan.
Bör man då applicera Nalles och Mackans resonemang på båtlivet och ”skippa första båtturen för säsongen”?
Absolut inte.
Känner du dig nu lurad av rubriksättning kan jag bjuda på grundstötningen – den kanske var ”rätt åt mig”.
Fotnot: Alla ni som oroas över hur det gick med båten vill jag uppmana till lugn. Eventuell spackling på kölen får betraktas som ett senare problem. Nu finns ingen tid att lyfta och inspektera – säsongen kan ju bara bli bättre.