"Skarven kostar närmare fyra miljarder kronor per år"
Notan för skador på fiske, odlingar och hotade arter uppskattas till 350 miljoner euro per år. Nu vill en grupp EU-parlamentariker, däribland svenska Sofie Eriksson (S), se att EU tar sitt ansvar.
Antalet storskarvar har skjutit i höjden till förtret för fiskare, fiskodlare och skyddsarbetare för hotade arter med flera. Nu vill en grupp EU-parlamentariker, däribland svenska Sofie Eriksson (S), se att EU tar sitt ansvar.
– Vi har möjlighet till skyddsjakt i Sverige, men det här är ett problem för många medlemsländer. Något måste göras på EU-nivå, säger Eriksson.
Andra har också läst:
Sedan 1970-talet, då storskarven togs in under EU:s fågeldirektiv, har populationen ökat kraftigt – och det har fått konsekvenser. Skarven livnär sig på fisk och konkurrerar därmed direkt med både yrkesfisket och odlingar. Det är en långkokande konflikt som nu bubblar över i Bryssel.
I ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kräver tio parlamentariker från Sverige, Danmark, Finland och Nederländerna en tydlig, europeisk strategi för att hantera beståndet.
Svindlande 350 miljoner euro per år
– Notan för skador på fiske, odlingar och hotade arter uppskattas till 350 miljoner euro per år”, står det i brevet.
Trots att frågan tagits upp flera gånger tidigare har ingen konkret EU-plan blivit verklighet. Men nu har det FN-anknutna fiskeorganet EIFAAC presenterat ett förslag – vetenskapligt förankrat och fullt av praktiska åtgärder.
– Nu behöver vi politiker ta ansvar och agera utifrån den information vi har, säger Sofie Eriksson.
”Näten vittjas av fågel”
Frågan är om EU den här gången är redo att rycka ut – innan fler nät vittjas, inte av fiskare, utan av fågel.
Källa: EU-parlamentarikernas brev till kommissionen.