Allt fler svenskar vistas på sjön
Idag äger en knapp femtedel av de svenska hushållen en fritidsbåt. Men ändå spenderade 36 procent av befolkningen minst en dag på sjön under 2024. Vad säger det om båtlivets framtid?
Det är lätt att tro att båtlivet mest handlar om de som äger båt. Men enligt nybakad statistik från Båtlivsundersökningen 2025 är bilden bredare än så. Sedan 2015 har andelen av svenska befolkningen som varit ute med fritidsbåt stigit successivt. Undervisningen visar att en dryg en tredjedel av svenskarna mellan 20 och 74 år har varit ute med under fritidsbåt det senaste året.
Översatt i faktiska siffror motsvarar detta närmre 2,5 miljoner människor. Men det märks också att båtägandet blivit alltmer koncentrerat.
Idag äger endast 19 procent av hushållen en fritidsbåt. Det innebär att många kommer ut på vattnet utan att själva stå som ägare – via familj, vänner eller andra upplägg.
– Båtliv är och har alltid varit något väldig socialt som samlar vänner och familj vilket talar gott för framtiden och våra produkter, säger Mats Erikson, vd på branschorganisationen Sweboat.
Mer från Båtlivsundersökningen 2025
Ojämn användning ställer frågor om delat ägande
Bilden av användningen är tudelad. I båtägande hushåll uppger 83 procent att de använt sin båt under senaste året, men det betyder också att 17 procent inte gjorde det alls. När båten väl används är det vanligast med 6–20 båtdagar per säsong.
Att förhållandevis många inte använder sin båt kan förklaras av att man i årets undersökning valt att inkludera surf-, kite- och foilbrädor, som, tillsammans med
SUP-brädor som tillsammans utgör cirka 12 procent av alla ”sjödugliga båtar”.
I statistiken finns även stöd för de som använder båten betydligt mycket mer än så. Dessa svar är dock tätt förknippade med båtar som har övernattningsmöjligheter. Det konstateras även att viljan till att äga båt tätt förknippas med livssituation och väderförhållanden.
Är delningsekonomi på sjön framtiden?
Ett förslag som varit på tapeten länge är möjligheten till samägande av båtar eller båtdelningstjänster så som Skipperi som under våren lade ner sin ”båtpoolstjänst”.
Även om det finns utmaningar med modellen är det något som Mats Eriksson ser att branschen måste kunna erbjuda bra produkter inom på sikt.
– Det bara måste ta fart för delningsekonomin på sjön. Skipperi kanske var för tidiga och det finns en utmaning i den korta säsongen då ingenting får fela för att motverka nedtid och inkomstförluster. Men rent hållbarhetsmässigt behöver fler dela båt och branschen måste ha ett bredare utbud av tjänster där delning är en av dem, säger han.
Men frågan är inte helt enkel. Undersökningen visar visserligen att ett visst intresse för andelsägande finns men tre av fyra är fortfarande negativa till ägandeformen.
Hur är den övergripande känslan kring det som presenterats?
– Jag blir förvånad på flera av punkterna men med det sagt så är det väldigt glädjande att fler hittar ut på sjön. Oavsett om det är på insjöar, i skärgården eller på floddeltor.
Fler tycks också åka med andra, hur ser ni på det?
– Det är klart att om grannfamiljen som i dagsläget inte har båt för följa med kanske det leder till att även de på sikt vill köpa en. Vi får se det som en slags rekryteringsväg.