Dags att uppdatera riggen? Allt avslöjas i verkstaden – del 2
Riggen tillhörande Albin 78 Dyngsur har inte setts över på många år – inför Gotland Runt får den sig grundlig genomgång. Experten Fredrik synar maströr, trissor och vajrar på djupet och upptäcker ett och annat som behöver åtgärdas.
Vi tar vid där vi sist lämnade. För att göra en ordentlig genomgång ombord på Alfreds Albin 78 inför sommarens Gotland Runt har maströr, stående- samt löpande rigg, bom och andra lösa delar tagits från båtklubben på Tyresö till riggverkstaden hos Gransegel och rigg.
Att ta bort riggen till en verkstad är oftast inte nödvändigt. Men då riggexperten Fredrik Söderholm redan på hamnplan kunde konstatera att åtminstone förstaget skulle behöva bytas togs det säkra före det osäkra. Att hakplåtarna på den gamla gullmarsmasten var original från 1981 påkallade även det ett byte som behövde ske förr eller senare – men mer om det senare.
Väl inne i verkstaden blir övrigt underhåll av riggen enklare att utföra. Tror man sig ha ett större arbete som ska göras kan det vara bra att redan från början boka en upphämtning för att underhållet ska kunna ske i en inomhus.
Tröga trissor och fripassagerare
De senaste åren har hissning av storsegel blivit allt trögare på Albin 78 Dyngsur. Fredrik tror sig ha en teori om varför.
– Vi kan börja med att kolla på trissan uppe i masttoppen. Den rör sig inte alls, säger Fredrik och fortsätter:
– Det verkar som att godset har skruvats ihop för hårt vilket gjort att trissan inte kunnat snurra fritt och till slut fastnat helt.
Men den stora boven har inte med trissor eller tågvirke att göra – den är mer av organisk karaktär.
Maströret har under de senaste åren huserat en, eller flera, fågelfamiljer – helt hyresfritt. Men nu väntar vräkning av det som återstår av det gamla boet.
Löpande och stående rigg
Ett kapitel i sig.
Även om tågvirket är i tämligen gott skick kommer en uppdatering av fall göras när masten ändå är nere och pilotlinor dragna. Ett jobb som man enkelt klarar av på egen hand. Vill man göra det riktigt ordentligt ser man dessutom till att splitsa öglor på fallen, något som är extra viktigt om tamparna har en kärna av dyneema eller annan typ av högteknologiska fibrer.
Vad de flesta däremot inte ger sig i kast med på egen hand i första taget är stående rigg av 19-tårig vajer, det vill säga förstag, topp- och undervant. Huruvida den stående riggen bytts sedan 1981 på Alfreds båt kan han inte svara på själv. Det finns emellertid indikationer på att någon gjort en punktinsats någon gång, när är dock högst oklart.
Väl inne på ämnet stående rigg bör även hakplåtar ses över regelbundet. Medan äldre plåtar var urfrästa är de moderna gjutna och har en starkare konstruktion. Nackdelen är att äldre hakändstycken inte når hela vägen in i nya hakplåtar. Vid ett byte av plåtarna behöver man alltså även byta den stående riggen.
Det hemliga vapnet
Slutligen ska även riggen modifieras något. För att få liv i Albin 78 i lättare vindar akterifrån har det fattats ett beslut ovanför Alfreds huvud att komplettera segelgarderoben med en topphissad spinnaker.
För att det nya nylonet som är cirka 50 procent större än orginalspinnakern inte ska släpa i vattnet behövs ett spinnakerfall allra högst upp i masten. För detta tror sig Fredrik och Alfred hittat en smart lösning som gör det möjligt att kunna växla mellan fraktionell och topphissad spinnaker.