Småbarnsföräldern Isabelle säljer radhuset och flyttar ombord

Isabelle Alexandersson har insett att hon trivs bättre på båten än i sitt hus. Nu tar hon med sig man och småbarn för att bo på sin Jeanneau Sun Odyssey 39i. I Stockholms skärgård.

Blotta tanken skrämmer, inspirerar, imponerar och förundrar. Allt på en och samma gång. Vad är det egentligen som gör att Isabelle Alexandersson, hennes man Gabriel och hennes två små barn vill välja bort ett tryggt hem på torra land till förmån för en båt? Det är ju inte så att familjens centrala dröm (ännu) är långsegling och varma horisonter. Ej heller är detta ett sätt att bo mitt i stan på ett priseffektivt och exotiskt sätt. De ska bo i sin hemmahamn i Stockholms norra skärgård.

Är det för att ha råd att köpa en riktigt bra båt som ni säljer huset och flyttar ombord?

– Nej, det är nog faktiskt så att vi insett att vi inte trivs med att bo i ett hus, på land. Senaste åren har vi ändå bott ombord hela tiden och bara åkt hem för att klippa gräset och tvätta. Huset har faktiskt gått under namnet ”den dyra tvättstugan”. Utöver tvättfacilliteten så har huset blivit en belastning. Vi mår mycket bättre på båten.

Men låt oss ta det från början. För ett antal år sen tyckte faktiskt Isabelle att det var ganska obehagligt att vistas på en båt. Hon var rädd för vatten. Förvisso ett hyfsat avklarat kapitel men ändå – från rädsla till hatkärlek och så nu detta.

Är ditt båtliv rent av en kognitiv beteendeterapi?

– Indirekt är det kanske så. Efter en lång tid i land kan jag fortfarande känna lite obehag, men det övergår snabbt till njutning.

– Mitt båtliv fick verkligen en rivstart när jag träffade Gabriel som sedan länge var såld på detta. Det ena ledde till det andra och här är vi nu, säger Isabelle.

När Gabriel och Isabelle blev ett par så gick det undan. Rädslan för vattnet blåste bort lika snabbt som paret blev en tvåbarnsfamilj. Oron förvandlades till en passion och en ständig längtan till båt, skärgård, kust och hav.

Båtar betades av i tur och ordning. Först blygsamma turer i närområdet med Gabriels Albin Viggen som snart byttes mot parets första gemensamma båt, en Maxi 77. Denna byttes snart till en Cenit 33 som i sin tur ersattes av en Bavaria 35 som möjliggjorde mer långsträckta seglatser. Allt detta inom loppet av fem år.

Och nej, det stannar inte där. Någonstans under resan, oklart exakt när, passerades en gräns då passionen eskalerade till nåt sorts beroende. Hårt formulerat? Må vara – men säsongerna i båt blev bara längre och längre. Allt medan tanken på att bo ombord antog en allt tydligare och mer konkret form.

Kändes det spontant som en bra idé?

– Nja, nej, jo och absolut i nämnd ordning, säger Isabelle med ett skratt och fyller i:

– När vi såg den nya båtens kvaliteter, en Sun Odyssey 39i med sina justeringar och anpassningar (vi återkommer till dem) och att den faktiskt har allt som krävs för att fungera som en fullfjädrad bostad, så var beslutet inte så svårt.

Och nu har ni alltså sålt villan?

– Ja, vi bor hos svärmor i väntan på våren då vi flyttar in i båten och hemmahamnen Svinninge Marina. Framöver tänker vi bo året runt men vi mjukstartar med att flytta ombord när isen börjar släppa.

Hur känns det?

– Det är spänning och förväntan mer än något annat. Vi har ju som sagt övat en hel del på att bo långa perioder i båt. Skillnaden nu är att livlinan till ett boende på land är kapad, säger Isabelle.

Var gör ni av alla grejer?

– Vi har rensat ut massor. Till och med slängt saker som våra gamla studentmössor för att verkligen kapa bort sådant som vi ändå inte använder. Jag är en person som verkligen mår bra av att ha ordning runt mig, så det har varit befriande.

Ordning och att bo med småbarn på en båt rimmar väl inte riktigt?

– Jo, jag tycker det. Det är mycket enklare att hålla ordning på en liten yta, så länge man inte har massor av grejer.

Låter som minimalism?

– Ja, kanske, jag har bara inte tänkt på det som det, svarar Isabelle med ett skratt och tillägger: Många vänner drömmer om stora hus och trädgårdar. Jag kan knappt tänka mig nåt värre.

Varför just en Sun Odyssey 39i?

– De som känner denna modell förstår. Det är en väldigt fin bobåt som har precis det där som är viktigt för längre vistelser ombord och för att vardagen ska funka.

Grunden är Jeanneaus båtar i det här segmenten är förhållandevis breda, vilket bäddar för mycket volym och gott om svängrum både inne och ute. Sittbrunnen är verkligen rejäl. Men också – och det är viktigt – många, stora och väl genomtänkta stuvutrymmen i en helt nödvändig kombination.

– Det är alltså uppenbart att Sun Odyssey 39i är byggd för utsträckta seglatser och längre vistelser ombord. Speciellt gillar jag det stora utrymmet bakom badrummet, säger Isabelle och fortsätter:

– I en rak jämförelse med vår gamla Bavaria 35 så har den här båten också seglingsegenskaper som inte skäms för sig. Det finns ett inbyggt driv som vi inte varit bortskämda med.

Några anpassningar ombord för att båten ska funka ännu bättre för er?

– Ja. Semestersegling är en sak. Heltidsboende en helt annan. Jag hanterar till exempel gärna en bångstyrig nedgångslucka under en helg eller en semester men efter jobbet och hämtning av trötta barn på förskolan så måste det vara smidigt. Nu har vi en vackrare och framför allt jättesmidig och hemmasnickrad lucka med dörrar i teak samt massor av ljusinsläpp.

– Nästa grej är att vi har tillverkat en avskiljare i förpiken. En enkel och flexibel lösning, anpassad efter hur vi faktiskt använder båten. Barnen har nu varsina egna små krypin som de kallar dem för ”mitt rum”.

– Vi har också kapat till och justerat bordet i salongen som i och för sig är stort och ståtligt – men för knöligt att bara slå sig ner vid. Återigen – knöla och krångla kan man göra under en begränsad tid men i vardagen måste det vara flyt. Det gäller precis allt.

– Sist men inte minst har vi ordnat med bra internetuppkoppling, watermaker, en rejäl generator, varmvattenberedare, luftavfuktare och solceller – för att nämna en del.

Så långt prylar, förbättringar och justeringar men nu till kärnfrågan – vad är det för virke i familjen Alexandersson som faktiskt vågar leva sin dröm?

– Det är att vi verkligen älskar livet ombord med allt vad det innebär. Och så gillar vi varandra. Kanske har vi heller inte det stora behovet av egentid som många andra har. Sedan är Gabriel en person som ser möjligheter i allt och det smittar av sig på oss andra.

Men vi snackar ändå om tjugo kvadratmeter på fyra personer?

– Ja, och det är nästa grej. Vi har märkt att det inte nödvändigtvis måste vara svårare att bo trångt än att bo stort. Snarare tvärt om. Vi kommer nära varandra både bokstavligt och bildligt. Det lilla är det enkla, var sak har sin plats och vi lägger tid på annat än att städa och underhålla en villa eller så.

Och om några månader ger ni er ut på de stora oceanerna med hela världen som lekplats?

– Inte nödvändigtvis. Nog finns det någon sorts dröm om en långseglats, men om och när vet vi inte. Walter 4,5 år har visserligen en vision om hur vi ska ”segla över sköldpaddor” så det verkar ju redan vara bestämt. I övrigt nöjer vi oss med att bo ombord, gå till jobb, skola och förskola och att hålla oss i närområdet tills vidare, avslutar Isabelle Alexandersson.