Svårt för miljövänliga båttvättar
Mycket höga halter av giftiga tennföreningar döljer sig i sedimenten i många hamnar och marinor i Stockholmstrakten. Förbjudna båtbottenfärger används fortfarande. Miljövänliga båttvättar finns, men tekniken har svårt att slå igenom.
Det skriver Anders Sundström i en artikel publicerad på DN.se

Båtvätten i Wasahamnen är hotad då bidragen för 2008 dras in av Stockholms Stad.
Trots förbudet från 1989 finns det påfallande höga halter av TBT i flera marinor och hamnar längs ostkusten. Vid Ulvsunda i Mälaren var halterna exempelvis mer än 40 gånger högre än det norska gränsvärdet och ännu högre jämfört med de halter som anses påverka havslevande organismer.
– Värdena är skrämmande höga. De här tennföreningarna är bland de giftigaste av alla ämnen vi släppt ut i naturen, säger Ingemar Cato, docent vid Sveriges geologiska undersökningar, SGU.
Försök på västkusten har visat att nätsnäckor som påverkas av TBT får fortplantningsförmågan förstörd. Ingemar Cato håller det för sannolikt att en rad små organismer i Stockholms skärgård är påverkade av TBT som finns i ansenliga halter i hela östersjön.
Det finns flera anledningar till de höga halterna av ett ämne som förbjöds 1989. Tennföreningar ligger kvar från tiden före förbudet och färgrester lossnar från skrov som en gång målats med TBT-färg.
– Det är också helt uppenbart så att TBT-färger används fortfarande, säger Ingemar Cato.
Bottenfärger med tennföreningar är dock på väg att försvinna. Från den 1 januari 2008 är det förbjudet att angöra europeiska hamnar med fartyg bottenmålade med TBT-färg.
Färger som innehåller andra metallföreningar är också miljöstörande. Sedan 2001 är bottenfärger med koppar förbjudna på svenska ostkusten. Men de finns på västkusten och används även i Stockholmstrakten av båtägare som anser att de mer miljövänliga bottenfärgerna är odugliga.
Alla som forskar kring hur olika ämnen påverkar havets organismer, är ense om att de enda miljövänliga metoderna att hålla båtar rena från havstulpaner och andra snäckor är att göra rent manuellt – antingen på land eller i en båtbottentvätt med duk som samlar ihop det som tvättas bort.
Gustaf Otto Douglas har i snart 15 år försökt hitta en marknad för miljövänliga båttvättar. Det går trögt. Det finns tvättar i Nynäshamn, Trosa, Gävle och Vaxholm. Och kanske finns den som funnits i Wasahamnen på Djurgården i några år kvar även i sommar.
– Men det blir i så fall utan minsta stöd från Stockholms stad. De styrande bryr sig inte särskilt mycket om miljön, tycker Gustaf Otto Douglas.
Han fick tidigare 800.000 i bidrag ur den så kallade miljömiljarden för att hålla i gång båttvätten och dokumentera resultaten. När han frågat den borgerliga allians som i dag styr Stadshuset om stöd har det blivit ett vänligt men bestämt nej.
– Miljömiljarden var inte tänkt som ett varaktigt stöd för olika verksamheter. Om båttvätten är bra borde den kunna leva av egen kraft, säger miljöborgarrådet Ulla Hamilton(m).
Gustav Otto Douglas tycker inte att Stockholm är något föredöme när det gäller båtar och miljö.
– Gammeldags tänkande och färgindustrin är mina värsta motståndare, anser han.
I Trosa har resultaten av båttvätten och båtägarnas åsikter om den och båtbottenskötsel i allmänhet undersökts. Senast genom en enkät som visar att 81 procent av de båtägare som använt båttvätten kommer att fortsätta och att 48 procent av de som tvättar sina båtar helt slutat att använda bottenfärg.
– Som helhet är resultaten bra. En del är missnöjda med att tvätten inte gör ordentligt rent – framför allt i aktern. Men det kan bero på att de tvättar för sällan, i snitt 1,3 gånger per säsong mot tre som är rekommendationen, säger Britta Eklund, forskare vid institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Hon har också frågat båtägare som målar sina båtar vilken typ av bottenfärg de använder. Var femte båtägare uppger att de inte vet om de använder tillåtna eller förbjudna färger och 6 procent medger att de målat med ”västkustfärg”.
Anders Sundström/Dagens Nyheter
En båttvätt kostar 375 kronor. Den som tvättar tre gånger per säsong enligt rekommendationerna får betala en dryg tusenlapp. Bottenfärg till en normalstor båt är dock inte mycket billigare.
I Norge finns ett gränsvärde för halten av TBT, som står för tributyltenn, i ytsediment på 100 mikrogram per kilo. Så här höga halter uppmättes på olika platser i Sverige:
Luleå marina 10 mikrogram per kilo.
Trosa hamn 59 mikrogram.
Nynäshamns marina 79 – 94 mikrogram.
Beckholmen 130 mikrogram.
Brofjordens oljehamn 160 – 230 mikrogram.
Djurgårdsvarvet 380 mikrogram.
Skeppsholmen 610 mikrogram.
Mälarvarvet 720 mikrogram.
Norrtälje hamn 1 300 mikrogram.
Ulvsunda marina 4 300 mikrogram.
Göteborgs hamn 540 – 6 400 mikrogram.
Oxelösunds hamn 8 100 mikrogram per kilo.
Gränsen för halter som anses påverka levande havsorganismer negativt ligger betydligt lägre än det norska gränsvärdet. I Sverige finns inget gränsvärde.
-
Båtar
Se allt inom båtar
-
Färdmål
Se allt inom färdmål
-
Del 4 av 4: Käringön – folkets favorit!
Fängslande historia, förnämlig restaurang, väl skyddad gästhamn och idyllisk bebyggelse. Det är en del av allt som gör Käringön till folkets favorit….
-
Del 3 av 4: Hållö – med egen båt till en av Västkustens pärlor
Om det är Hållös historia, den idylliska naturhamnen, de släta klipporna eller de mystiska krumelurerna på berghällarna som lockar mest är oklart….
-
Del 2 av 4: Måseskär – längst därute!
Stolt och stark står Måseskärs fyr och vakar över Käringön i nordost och Kattegatt i söder. Men mest vakar den över ett…
-
Del 1 av 4: Ostronjägarens heta tips!
Vi går ut hårt i vår upptäcktsresa, tar rygg på ostrondykaren Adrian Van De Plasse och får en lektion. Delikatesserna är aldrig…
-
Kunskap
Se allt inom kunskap
-
Skippo kunskap
Förvandlingen av Claes Boston Whaler: Var båten ett fynd eller ett fiasko?
Del 17. Renoveringen av Claes Boston Whaler från 80-talet i serien Fynd eller fiasko har krävt blod, svett och nästan skilsmässa. Men…
-
Klassisk motorbåt får ny utombordare: Det här ska man tänka på
Del 16. Att ge en gammal båt nytt liv med en modern utombordare är ett av de mest effektiva sätten att höja…
-
Skippo kunskap
Nytt liv till båten: Så väljer du rätt kapell och dynor
Del 15. Ska du sy nytt kapell eller uppgradera båtdynorna? I den här videon får du konkreta tips om materialval, hållbarhet och…
-
Skippo kunskap
Uppgradera elsystemet i båten – säkert, smart och snyggt
Del 13. Vad göra när kabeldragningarna på båten börjar se ut som en tallrik spagetti? Se videon och få du koll på…
-
Skippo kunskap
Litiumbatteri – du får vad du betalar för
Del 12. En sliten klyscha men när det gäller litiumbatterier tål den verkligen att upprepas. Du får vad du betalar för. Häng…
-
Skippo kunskap
Installera landström – undvik livsfarliga felet som många gör
Del 11. När landström, och laddare också för den delen, ska installeras gäller det att inte låta snålheten bedra visheten. En felaktig…
-
Skippo kunskap
Så styr du båtens elsystem via din plotter
Del 14. Det fanns en tid då massor av knappar på en instrumentpanel ansågs vara coolt. Det var då. Nu är nu…
-
Skippo kunskap
Installera plotter – enkel match när man känner till fallgroparna
Del 10. Avsäkra rätt. Redan där avslöjas en grej som kanske inte alla har tänkt på. Så här går det till när…
-
Skippo kunskap
Installera ekolod – det hänger på givarens placering
Del 9. En enkel operation kan tyckas men det finns en del att tänka på för att resultatet ska bli bra. Här…
-
Skippo kunskap
Så bygger man en ny styrkonsol
Del 8. Bygget av styrkonsolen i projekten Fynd eller fiasko med en Boston Whaler fortsätter. Den nya designen blir både snyggare, nättare…