Cannes 2026: En annan värld – som formar våra båtar
Det är lätt att bli fartblind på en av världens största flytmässor. Här göms fyra utombordare på vardera 600 hk under en lucka, badplattformarna är stora som altaner och båtarna blir allt mer byggda för livet vid ankar.
Cannes Yachting Festival är på många sätt en extrem mässa. Här samsas båtar som faktiskt känns högst relevanta för våra vatten med flytande palats som snarare hör hemma mellan Monaco, Ibiza och Saint-Tropez.
Det är just därför mässan är så intressant.
För även om en stor del av båtarna i Cannes aldrig kommer att synas i någon större mängd i Skandinavien, letar sig idéerna ofta vidare. Några år senare dyker samma lösningar upp på mindre båtar, anpassade till våra vatten, vårt klimat och vårt sätt att leva ombord.
Jag och min kollega Claes Olivecrona valde därför att lägga mest tid på båtar som på olika sätt känns aktuella även hemma hos oss.
Här kommer några skärmdumpar från videorna vi redan publicerat på Instagram. Claes Olivecrona kommenterar bland annat de utfällbara skrovsidorna som nästan kan liknas med att gå på plankan när de sitter på daycruisers med flera meter högra fribord.
Vi körde svenska Nimbus nya T35 och den betydligt större Nimbus 495. Vi testade Navan C38, Axopar 38 Cross Top och nya Loxo 40, och klev ombord på Saxdors nya flaggskepp på 46 fot.
Båtar med ganska olika karaktär – men alla med egenskaper som går att relatera till nordiskt båtliv.
Alla tester kommer som filmer på Skippo.se under hösten och en hel del korta nedslag som vi publicerade under tiden vi var på plats kan ni se redan nu på Facebook och Instagram.
Utombordaren fortsätter uppåt
En av de tydligaste spaningarna från motorbåtsbryggorna sitter längst bak.
På de mindre båtarna ser akterspeglarna nästan komiskt likartade ut. Två stora utombordare har galet nog blivit standardlösningen på mängder av modeller.
På de större båtarna fortsätter samma trend, fast där vill man gärna ha motorerna utan att behöva se dem.
Det mest extrema exemplet hittade vi hos De Antonio, där fyra Mercury V12 på 600 hästkrafter vardera låg gömda under en stor lucka i aktern.
Totalt 2 400 hästkrafter utombordare. Totalt vansinne om man bryr sig det minsta om effektivitet och bränsleförbrukning, om ni frågar mig. Men kanske smidigt för båtbyggaren.
Bakom motorerna finns dessutom en enorm hydraulisk badplattform som också fungerar som landgång.
Det är generellt förstås en lösning från en annan ekonomisk och geografisk verklighet än den svenska skärgården. Men själva grundidén är relevant även här: utombordaren fortsätter att flytta uppåt i storlek, samtidigt som konstruktörerna vill skapa renare akterpartier och mer användbara badytor. Det sistnämnda känns dock som att gå över ån efter vatten. Det är väl enklare att installera en inombordare för att få en renare akterspegel? Då kan man också välja diesel och på köpet få i runda slängar 30 procents högre verkningsgrad och mycket lägre förbrukning.
Dagbåten fortsätter dominera
En annan tydlig trend är hur mycket av båten som numera ägnas åt livet ovan däck.
Stora soffor, utekök, solbäddar, nedfällbara fribord och badplattformar prioriteras hårt. På många nya motorbåtar i 30–45-fotsklassen är känslan att man först har ritat en social yta för bad och umgänge – och därefter löst sovplatserna under däck.
Det fungerar naturligt i Medelhavet.
Hos oss blir frågan mer komplicerad.
Världspremiär för Nimbus T35 som vi hann provköra (test kommer inom kort). Den är inte bara en stilstudie i snabb omställning från körning till dagshäng i solen, utan också en ordentlig körbåt där man styvat upp konstruktionen gentemot tidigare modeller och bland annat laminerat ”hytten” direkt mot skrovet. Till höger visar Jeanneau sin nya EX 34 där EX står för Explorer och där man verkligen försökt följa trenden i att kunna fungera som en dagbåt med stora yttre ytor men ändå kunna ställa om till körning i sämre väder, där sidorutorna med fördel hissas upp.
Här vill man ofta både kunna öppna upp båten en varm julidag och stänga om sig när regnet kommer sidledes i 14 grader.
Just därför var exempelvis Nimbus T35, Axopar 38 Cross Top och Navan C38 intressanta för oss. De försöker på olika sätt kombinera det öppna dagbåtslivet med bättre skydd och mer användbarhet.
Nimbus 495 går längre åt andra hållet och visar att det fortfarande finns en marknad för båtar där man faktiskt ska kunna bo ordentligt ombord under längre tid.
Detsamma gäller Marex, som fortsätter hålla fast vid mycket av det som traditionellt varit viktigt för nordiskt båtliv: skyddade salonger, ordentliga kök och boendeutrymmen som inte känns som en efterkonstruktion.
Mindre hästkrafter kan fortfarande vara intressant
Nya Loxo 40 sticker också ut i sammanhanget.
Vi har tidigare testat Loxo 32 och grundfilosofin känns igen: låg vikt, relativt modest motorisering och fokus på effektivitet snarare än rå effekt.
Andra har också läst:
På en mässa där dubbla och tredubbla utombordarinstallationer är vardagsmat känns Loxon uppfriskande rationellt.
Och kanske extra relevant för oss.
För i skandinaviska vatten handlar båtliv ofta mindre om att köra 50 knop mellan beach clubs och mer om räckvidd, ekonomi, skydd och hur båten fungerar under en hel dag på sjön i växlande väder.
Segelbåtarna går åt samma håll
Samma utveckling syns också på segelbåtssidan. Även där har livet ovan däck blivit allt viktigare.
Sittbrunnarna blir större och mer genomarbetade, akterpartier öppnas upp mot vattnet och badplattformarna växer. Segelbåten ska inte längre bara segla bra och erbjuda en fungerande inredning under däck – den ska också vara en riktigt bra solplats när båten ligger för ankar.
Segelbåtarna är högst närvarande på mässan med fokus på utrymmen och komfort.
Här finns också en intressant nordisk koppling. För den skandinaviska seglaren räcker det sällan med stora dynor och en snygg badplattform. Båten behöver fungera när temperaturen sjunker, vinden ökar och man faktiskt vill kunna leva ombord även när vädret inte samarbetar.
Därför blir balansen mellan öppna ytor och skydd minst lika viktig på segelbåtarna som på motorbåtarna.
Sedan börjar en annan värld
Fortsätter man längs bryggorna förändras perspektivet snabbt.
Här ligger lyxyachterna.
Plötsligt känns diskussioner om smarta stuv, bränsleförbrukning och hur många som ryms runt matbordet ganska futtiga.
Här handlar det om enorma ägarhytter, stenklädda badrum, separata besättningsdelar och akterdäck som mer liknar strandklubbar än båtar.
För oss skandinaver är mycket av det svårt att relatera till. Men även här finns idéer som sipprar neråt.
Det är svårt att ta in alla olika lyxiga och enorma lyxbåtar på Cannes Yachting Festival. Ett märke som visade en helt ny båt var Princess med sin X90.
Stora glasytor, öppnare akterpartier, mer kontakt med vattnet, flexibla möbler och badplattformar som blir en del av själva boendet började i många fall långt upp i storlekarna.
I dag ser vi samma tankar på båtar kring 30 och 40 fot.
Det är därför det fortfarande är relevant att gå de där bryggorna, även när båtarna känns helt verklighetsfrånvända.
SHE – när mindre vräkigt sätter större avtryck
Mitt bland allt detta hittade vi också en båt som gick åt motsatt håll.
Sanlorenzos nya 26-metersyacht SHE var kanske mässans mest eleganta yacht.
Designen är tydligt retroinspirerad med drag från 1960-talets italienska yachttradition. Låga rena linjer, balanserade proportioner och betydligt mindre visuellt oväsen än hos många av grannarna.
Priset lär vara lika spektakulärt som båten – 75 000 000 kronor.
Det verkar dock inte ha avskräckt kunderna. Fem exemplar ska redan ha sålts före världspremiären i Cannes.
Och kanske är det den mest intressanta spaningen av alla.
Kanske inte precis lika många sociala ytor som Princess men när det kommer till stil och elegans så tycker åtminstone vi på Skipporedaktionen att Sanlorenzos nya SHE är i en klass för sig. En kul nyhet är också att hon är utrustad med Volvo Pentas diesel-elektriska hybridsystem och kan köras på bara i el i upp till nio knop.
När så många båtar försöker bli större, bredare och mer spektakulära kan återhållsamhet plötsligt kännas som det mest exklusiva som finns.
Cannes må till stora delar visa upp en båtvärld långt från vår egen.
Men förr eller senare syns de även här hemma i Skandinavien – bara i lite mindre format, med mer tak, bättre värme och förhoppningsvis något färre än fyra 600-hästare på akterspegeln.