Mast och rigg: Allt hänger på hakplåtarna
En mast och en rigg består av många vitala delar som arbetar i det tysta men som kräver översyn. Som hakplåtarna till exempel. Se reportaget!
Det är sällan det är de stora, dramatiska delarna som ställer till det. Ofta är det tvärtom. Små, förbisedda komponenter som sitter där i tysthet – tills de inte längre gör det. I samband med riggöversynen på Albin 78 Dyngsur inför Gotland Runt riktas nu blicken mot en sådan detalj – hakplåtarna på masten.
De ser enkla ut. Nästan självklara. Men de är en av de punkter som faktiskt kan avgöra hur hela riggen beter sig när den belastas hårt. Riggexperten Fredrik Söderholm är tydlig. Äldre hakplåtar är inte alltid konstruerade på samma sätt som dagens. Skillnaden ligger ofta i en förstärkning – en brygga i konstruktionen som förhindrar att plåten spricker i hörnen över tid.
Byt i tid!
Det är där som problem kan uppstå. Utan den förstärkningen kan mikrosprickor utvecklas. Ofta osynligt. Ofta utan förvarning. Men i värsta fall hela vägen till ett brott som gör att infästningen ger upp. När det händer kan haken i praktiken dra ur plåten. Belastningen släpper fel, snabbt – och i ett scenario som inte ligger långt från ett allvarligt masthaveri. Det är därför bytet görs nu. Inte när något redan gått fel, utan innan.
Arbetet börjar metodiskt. De gamla hakplåtarna ska bort, men det är sällan en ren borttagning. Skruvar och nitar som suttit i aluminium under lång tid har en tendens att ärga fast. När borrmaskinen väl går in i materialet blir det snabbt tydligt att det här inte är ett jobb där man tar i – utan ett där man läser materialet. Nitar kan börja rotera. Borren vill dra snett. Aluminium reagerar snabbt på fel värme och fel tempo. Här finns ingen plats för stress.
Riggexperten Fredrik Söderholm pekar på vikten av att se över och eventuellt byta ut hakplåtarna i masten.
Skärvätska används för att hålla processen kontrollerad, och arbetet sker stegvis, med låg aggressivitet och hög precision. När materialet börjar “kvittra”, som det uttrycks i verkstaden, är det en signal att direkt backa. Det är också här skillnaden mellan teori och verklighet blir tydlig: rätt verktyg räcker inte. Det krävs känsla.
Nästa steg är montering av nya hakplåtar. Det sker ed en hålbild som i princip matchar de gamla, men med uppdaterad konstruktion. Det gör att bytet i grunden blir ett direkt byte – men bara om allt görs rätt. Nitarna sätts i samtidigt för att undvika att materialet drar sig snett när varje fäste låses. Det som ser enkelt ut från utsidan är i själva verket ett moment där varje millimeter påverkar slutresultatet.
Handlar om säkerhet
Det är också här erfarenheten spelar in. Små justeringar görs för att säkerställa att inget ligger i spänn eller klämmer mot närliggande komponenter. Finishen handlar inte om estetik – utan om att eliminera framtida felkällor.
Se reportaget!