Annika Trogen: "Bär av, älskling!" – Och om varför båtspråket inte är marin snobbism

Publicerad 9 juli 2026 | Uppdaterad 30 juni 2026

Annika Trogen, Båtinstruktör

Det var inte tilläggningen det var fel på. Det var ett enda ord. I sin krönika tar Annika Trogen upp det marina språket, varför det finns och varför det spelar roll när någon ombord aldrig fått lära sig det, med start i en tilläggning på Möja som fick hela hamnen att le.

”Bär av, älskling!” Uppmaningen ljöd över Långviks hamn på norra Möja när den vackra träbåten var på väg att lägga till i den välbesökta hamnen.

Kvinnan stod på fördäck, omgiven av matkassar. Båten gled in i en trång ficka mellan två andra båtar. När de kom lite för nära grannbåten hojtade mannen vid ratten återigen:
”Bär av, älskling!”

”Va? Men vi sitter ju knappt fast”, svarade hon.
Och det gjorde de inte heller. De hade en liten bit kvar till bryggan, men tillräckligt nära för att hon skulle ta ett rejält kliv i land med ICA-påsen i handen och bära den i land.

Vi var flera i angränsande båtar som hoppade iland och erbjöd vår hjälp, och strax låg de tryggt förtöjda och kunde bära iland resten av påsarna. Situationen väckte munterhet i hamnen. Men den väckte också en tanke.

Om ingen någonsin har berättat vad ”bära av” betyder i båtvärlden – hur ska man då veta att det handlar om att se till att inte gå emot en annan båt?

Bära av, bog, reling, durk, fendra av – det tycks aldrig ta slut.
Ibland kan det marina språkbruket nästan kännas lite fånigt. Varför ska allt heta något annat än på land? Att ge sig ut som ny på sjön är nästan som att lära sig ett helt nytt språk.

Hur mycket av alla dessa ord behöver man egentligen kunna? Är det bara marin snobbism, eller finns det en vettig anledning till att allt har egna begrepp? I ärlighetens namn är det lite blandat. Men i många fall finns det en mycket god anledning.

På mina kurser går vi igenom de vanligaste orden och begreppen. Det handlar inte om att marin snobbism, utan om sjösäkerhet. I ett skarpt läge, när det är lite bråttom, behöver man kunna göra sig förstådd – och förstå instruktioner snabbt.

Ta till exempel babord och styrbord. Jag får ofta frågan varför man inte bara kan säga höger och vänster, som på land. En klassisk situation där det kan bli rörigt är vid bojförtöjning med aktern. Någon står redo med bojkroken och undrar vilken sida bojen kommer på. Säger man då ”höger” kan det bli förvirring – menar man båtens högersida eller sin egen? Babord och styrbord är alltid båtens sidor, vilket eliminerar missförstånd. Visste du förresten att styrbord sägs komma av att vikingarnas styråra satt på höger sida?

När jag växte upp var min pappa stenhård med att fendrarna skulle in när man lämnade hamn. Begreppet ”fendra av” kan förbrylla många. Ska fendrarna på eller av?
Uttrycket kommer från engelskans fender off – att skydda båten. Så när någon ber dig att fendra av, då är det alltså fendrarna som ska på.

Och bogen är inte alls en god styckdetalj i charken, utan delen på sidan av fören. Den är formad för att möta sjön på ett bra sätt. Tar man en svallvåg lite snett så att vågen träffar bogen bryts vågen mjukare och båten går lugnare.

Mitt tips inför säsongen är enkelt: lär dig de vanligaste orden ombord. Det gör färden både säkrare och trevligare. Sjöräddningssällskapet har till exempel en bra app som heter Hjälp, med en pedagogisk del om båtspråk.

För när någon ropar ”bär av” och alla ombord vet vad som menas, då blir tilläggningen både lugnare – och betydligt mindre underhållande för grannbåtarna i hamnen.

Vi ses på sjön!