Besiktningsmannen om X–332: Styv och stark på gott och ont
Styv, snabb, välbalanserad och redo för kappsegling. Det är fina egenskaper som dock kan leda till svagheter på flitigt seglade exemplar. Här är besiktningsmannens dom.
Roger Jonsson, skadereglerare och besiktningsman på Svenska Sjö, kan sin sak när det gäller olika båtmärkens svaga punkter. På en X-332 är listan längre än man kanske förväntar sig.
Vi rivstartar med riggen. X-332:or över lag seglas hårt och slitage syns tydligast just där. Stående såväl som löpande rigg ska granskas noggrant.
– Man får rigga av den och gå igenom ordentligt. Titta på alla infästningar, kontrollera att det inte finns sprickor, att allt ser helt ut, säger Roger.
Samma sak gäller avlastare och däcksbeslag. De arbetar under hög belastning i hårt väder och är utsatta punkter. En spricka som ser kosmetisk ut kan under segling vara en begynnande strukturell svaghet.
Andra har också läst:
En av X-332:s konstruktionsmässiga fördelar är en inbyggd stålram som löper inne i skrovet och ger båten sin utmärkta styvhet. Det är också en av de mer oväntade riskkällorna.
– Om vatten kommit in i den ramen börjar det rosta. Ramen lossnar och förlorar sin funktion. Har man dessutom haft en grundstötning kan man ha fått sprickor som låter in vatten, förklarar Roger.
Hur märker man det? Lyft durkarna. Bruntfärgat vatten, rostfärg eller missfärgningar är tecken att ta på allvar. Ser man spår av att reparation gjorts bör man fråga vem som gjort den – en kompetent reparatör kan faktiskt göra konstruktionen starkare än originalet, men en amatörlagning med spackel är en annan sak.
Om det finns misstanke om skada på stålramen bör en besiktningsman eller erfaren båtreparatör kallas in för bedömning.
Rodret på X-332 är skumfyllt, vilket innebär att vatten som hittar in – via ett märke, en spricka eller en sliten genomföring – inte har någonstans att ta vägen. När temperaturen sjunker expanderar vattnet. Rodret vittrar inifrån.
– Man ser det på att rodret separerar. En del borrar hål för att låta vatten rinna ut, men det är egentligen en nödlösning, säger Roger.
”Det ska inte glappa”
Känn efter glapp när båten är på land. Rodret ska kunna röra sig mjukt och lätt men utan spel – glapp ger vibrationer och påverkar styrningen. Att bygga ett nytt roder är kostsamt. Det är värt att kontrollera ordentligt.
X-332:an har en kölkonstruktion av järn med bly längst ned, och skarven dem emellan är ett klassiskt problemställe.
– Skarven kan rosta. Ofta är det kosmetiskt till en början, men låter man det gå tillräckligt länge kan vatten tränga in till kölbultarna. Rost expanderar, och det kan ge läckage, konstaterar Roger.
Tecknet att leta efter utifrån är en rostlinje längs kölens överkant – färgen har lossat, spackel spricker, och rost skymtar fram. Invändigt kontrollerar man kölbultarna under durkarna. Ser bultarna välhållna och rena ut är det bra. Ser man rostfärg, uppsvällda brickor eller helt enkelt att det ser anfrätt ut bör man undersöka djupet på problemet.
Läcker kölbultar ordentligt krävs avkölning, rengöring och omtätning. Det är ett arbete som kostar.
Kolla bälgen
Motorn börjar komma till åren på de flesta X-332:or som finns på marknaden idag, och Roger lyfter specifikt fram bälgen på segeldrevet.
– Volvo Pentas bälg ska bytas vart sjunde år. Yanmar har liknande rekommendationer. Det är normalt underhåll, men det måste vara dokumenterat och gjort i tid, säger han.
Roger understryker att bälgar sällan börjar läcka av åldern i sig – kvaliteten är god – men att följa tillverkarens rekommendationer är ett krav, inte ett råd. Be om servicehistorik.
En X-332 som seglar aktivt arbetar. Tätningsmedel åldras, fönster och beslag rör på sig med skrovet, och med åren uppstår läckage.
– Man ser det oftast. Tittar man noggrant under fönster och beslag – har det missfärgats, är det fuktmärken, ser man spår av rinningar? Då behöver man ta loss och täta om, förklarar Roger.
Det är inte dramatik, men det är arbete som behöver göras och som bör vägas in i en prisutvärdering.
Lyft båten innan köp
Med ett värde på 600 000–800 000 kronor och en konstruktion som ställer krav på besiktning är Rogers råd entydigt: lyft båten innan köpet och ta in en besiktningsman.
– Undersökningsplikten är stor på köparen. Hittar man fel i efterhand är det svårt att gå tillbaka. Med en besiktningsman får man ett protokoll och ett professionellt underlag att förhandla med – eller att tacka nej med, säger han.
En sak som talar till X-332:ans fördel: kappseglingsbåtar tenderar att vara välskötta. Ägarna uppdaterar segel, rigg och utrustning regelbundet, och det avspeglar sig i skicket.
Oftast välvårdare och uppdaterade
– De som har de här båtarna för kappsegling håller oftast allt uppdaterat. Segel, rigg, utrustning – det håller hög kvalitet. Och det är en del av varför priset håller sig, konstaterar Roger.
Men det finns en baksida: en hårt seglad båt vars ägare inte velat rusta upp inför försäljning. Har ingenting uppdaterats ska det synas i priset. Jämför alltid med ett alternativ om möjligt – det ger perspektiv på vad du faktiskt betalar för.