Smaragd: Lagom och precis vad en seglare vill ha
Styv, kvick och med tillräckliga boutrymmen. Sterners Smaragd är en seglares båt som fungerar lika bra för kappsegling som för sommarsemestern. Allt detta för en rimlig slant på begagnatmarknaden.
Med sina slanka linjer, det flushade däcket och de låga friborden är hon definitivt att betrakta som en svensk klassiker bland segelbåtar. Samma linjer fick Berndt Lindberg att falla pladask när han för första gången såg en plansch av båten på Östermalms Marmorhallar. Över 50 vårar har kommit och gått sedan dess, och Berndt seglar fortfarande Smaragd nummer 19.
Om inte det säger något så vet jag inte vad.
Smaragdens konstruktör, Lennart Sterner, seglade under 60- och 70-talet en ruffad 6:a i trä. En båt han var väldigt förtjust i. Samtidigt fascinerades han av plastrevolutionen som ägde rum inom båtvärlden. Det var där och då som fröet till vad som skulle bli hans största gärning i svensk segling såddes.
1973 gick Sterner ihop med konstruktören Einar Ohlsson, som tillsammans med sin bror stod bakom flertalet båtar som erövrat olympiska medaljer i 5.5-klassen. Samma båtklass skulle också bli inspirationen till föremålet för detta båttest.
Smaragden skulle vara en seglares båt. Styv, kvick och med tillräckliga boutrymmen. Vad många skulle beskriva som ”lagom” blev också namnet på Sterners egna Smaragd.
Ombord med klassens levande legend
När man ska testa en båt som Smaragden gör man det med fördel tillsammans med en expert. Att kalla Berndt Lindberg för något annat vore ett direkt tjänstefel – frågan är om någon har lika många sjömil under ”Smarrens” köl som han.
Han är en av dem som helst seglar helt utan elektroniska hjälpmedel, så när som på en plotter. I masttoppen sitter en hederlig Windex, och i sittbrunnen sitter små svarta tejpbitar för att markera allt från rätt likspänning till rodervinkel. De är emellertid främst att betrakta som påminnelser eller riktlinjer för odugliga gastar (såsom undertecknad).
I Smaragden märker man nämligen snabbt när något inte står rätt till. Det är en otroligt intuitiv båt att segla, inte minst med Berndts vägledning. Hon tar snabbt fart trots att vi seglar med en självslående fock, som i Berndts tycke endast bör hissas när gässen börjar gå på fjärden.
Själv seglar han helst med genua, och de flesta som mött honom på kappseglingsbanorna kan intyga att han trots sina 81 fyllda år aldrig är att räkna ut i toppstriden.
Djup brunn och många tampar
Smaragdens sittbrunn är djup och trygg, men det är i vanlig ordning uppe på sargen man sitter som allra bäst som rorsman. Där sitter man dessutom riktigt bra.
Brunnen har byggts i två varianter, där man fram till någonstans runt skrov nummer 80 har en öppen brunn utan självläns. Därefter byggdes Smaragden av Rivalbåtar med inplastad sittbrunn och självläns. Med detta finns det både fördelar och nackdelar – ta del av dessa i det filmade testet. Även riggen har genomgått ett antal versioner, samtliga är dock snarlika.
Man kan lätt skrämmas av alla tampar, tåtar och snören. Här finns backstag, fock-cunningham, suggor och så vidare. Det tycker varken jag eller Berndt att man bör avskräckas av. En båt och rigg med stora trimmöjligheter är rolig att segla och kan, med lite kunskap, anpassas efter de flesta vindförhållandena.
Ruffen lyder parollen ”Lagom”
Från en era där segelbåtar växte mer på bredden än på längden, där Pelle Petterssons Maxi-serie kanske är det främsta exemplet på mycket utrymme under däck, seglar Smaragden i motström.
Smaragden skulle i första hand vara en segelbåt. Men för Sterner var det viktigt att båten hade de bekvämligheter som, åtminstone då, krävdes för att semestra i. Resultatet blev en spartansk men, i ordets rätta bemärkelse, ”lagom” interiör. Ombord på Berndts båt sover man fyra om alla bäddar används, medan det på senare smaragder med självlänsande sittbrunn tillkommit en stickkoj.
Förflyttning görs enklast i sittande läge, och köket, där spis och vask delats upp mellan styrbord och babord, lämnar lite att önska. Båtarna är dessutom i regel byggda som halvfabrikat, och kvaliteten på interiören kan således variera stort från båt till båt.
Under 90-talet kom en utbyggd version av Smaragden som kom att kallas Cruiser. I den nya varianten tillkom en överbyggnad och med det något högre komfort ombord – en båt ännu ej testad av Skipporedaktionen, och vi lämnar därför all vidare spekulation därhän.
En aktiv kappseglingsklass
Än idag håller Smaragden tack vare sitt förbund och genom Svenska Seglarförbundet så kallad SM-status. Det betyder i praktiken att det årligen samlas 15 båtar för att göra upp om att få titulera sig svensk mästare i just klassen Smaragd.
Förutom detta anordnar Smaragdförbundet cuper, träffar och kunskapsutbyten – en ovärderlig resurs för den som vill ge sig in i klassen eller, för den sakens skull, segling.
Drömmer du om segling? Sluta vela!
Jag kan tänka mig få modeller så pass väl lämpade för den som gillar segling och som på en begränsad budget vill skaffa sig en första båt, en kappseglingsmaskin eller en spartansk semesterseglare.
Faktum är att jag bara timmar efter vårt test rådde min svägerska att, istället för att spekulera på en Express, börja leta efter en Smaragd.
Sist men inte minst kan jag nu förstå att det är på goda grunder som min kollega, tillika tvåfaldig och mångårig smaragdseglare, brukar säga:
”En gång Smaragd, alltid Smaragd.”