Påskrivet och klart: Sverige köper fyra franska fregatter
Sveriges Ulf Kristersson och Frankrikes Emmanuel Macron är överens – Sverige ska stärka sin luftförsvarsförmåga med hjälp av fyra nya mäktiga franska fregatter.
Affären gjordes upp på Skeppsbron i Stockholm där FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet skrev under det kontrakt som ger svenska Försvarsmakten fyra nya luftförsvarsfregatter.
”Tung politisk affär”
Frankrikes president Emmanuel Macron och Sveriges statsminister Ulf Kristersson var själva på plats för att bevittna undertecknandet – ett tydligt kvitto på hur tung affären väger politiskt mellan de två länderna.
Notan hamnar på över 40 miljarder kronor, vilket gör köpet till ett av de största svenska försvarsinköpen sedan Gripen togs fram på 1980-talet. Fartygen tillhör den franska FDI-klassen – Frégate de Défense et d’Intervention – en färdigutvecklad design som redan är i serieproduktion och används av både den franska och den grekiska flottan. Första fartyget väntas vara klart redan 2030, med ytterligare ett per år fram till 2034.
Tredubbling av luftvärnsförmågan
Fregatterna utrustas med det långräckviddiga robotsystemet Aster 30, som klarar av att skjuta ner även ballistiska robotar – en förmåga som i mångt och mycket ska motsvara det markbaserade Patriot-systemet. Som komplement finns det lika medelräckviddiga systemet CAMM-ER för att möta stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Tillsammans lär detta innebära det en tredubbling av Sveriges kvalificerade luftvärnsförmåga.
Utöver luftvärnet får fartygen en rejäl svensk touch. Ombord monteras Saabs sjömålsrobot RBS15 med en räckvidd på omkring 30 mil, torpeder av typen Torped 47 för ubåtsjakt, den fjärrstyrda vapenstationen Trackfire och radarsystemet Giraffe. Från Bofors kommer kanoner i kaliber 57 respektive 40 millimeter. Fregatterna får också en helikopterhangar, vilket gör att en sjöoperativ helikopter kan följa med ombord – ett viktigt tillskott i jakten på ubåtar.
Affären är en direkt konsekvens av att Sverige gick med i Nato. Marinens uppdrag har förskjutits från att i första hand hävda svenskt territorium till att, tillsammans med allierade, etablera och upprätthålla kontroll till sjöss. Fregatterna ska bland annat skydda de sjövägar som förser Sverige och grannländer som Finland och Baltikum med militär och civil försörjning – i fred, kris och krig.
En flytande sköld
Kristersson har själv understrukit affärens dignitet och kallat den en tydlig markering av hur mycket den svenska försvarsförmågan nu skalas upp – en flytande sköld som ska stå redo i ett allt mer pressat säkerhetsläge i norra Europa.