Kan båtlivet rädda svensk politik?
Röda linjer, låsta positioner och politiker som inte kan komma överens. Kanske finns ett oväntat recept mot Sveriges samarbetsproblem ute på sjön. Jag har i alla fall ett förslag till landets folkvalda.
Det har gått sju veckor sedan valet. Jag slår på Nyhetsmorgon och möts av ungefär samma analys som i går och de flesta andra dagar. Röda linjer, låsta positioner och partier som absolut inte kan tänka sig att samarbeta med varandra.
Det verkar ibland lättare att komma överens om vem man inte vill samarbeta med än vad man faktiskt vill åstadkomma.
Skulle båtlivet kunna rädda oss från denna politiska härdsmälta?
När jag var ny i båtlivet slogs jag av hur självklart båtmänniskor hjälper varandra. Utan att man ens behöver be om det dyker någon upp och tar emot en tamp när man lägger till. Någon annan delar med sig av sina bästa tips och verktyg inför sjösättningen. Och när batterierna i min gamla båt återigen var döda på morgonen när vi vaknade upp i en naturhamn, eftersom något för mig helt obegripligt låg och tjuvdrog ström, fanns det nästan alltid någon med startkablar eller en booster som glatt hjälpte mig att få igång motorn.
Ibland sätts den där hjälpsamheten på lite större prov. Som för några somrar sedan, när vi låg i en liten hamn på Sydkoster. Det blåste rejält och när vi skulle flytta vår båt fastnade en tamp från grannbåten i propellern. Motorn stannade och vi började driva mot andra båtar i hamnen.
Knappt hade paniken hunnit sprida sig ombord förrän människor från grannbåtarna kom farande i gummijollar och hjälpte oss i säkerhet. Tampen satt dock fortfarande stenhårt runt propellern.
Från ingenstans dök en glad norrman upp. Han hade nyss suttit och ätit lunch på sin flybridge, men låg nu under min båt med cyklop och kniv och försökte skära loss tampen.
Efter tjugo minuter gav han upp.
”Ta det med ro”, sa han, gick tillbaka till sin båt och hämtade sina dyktuber och en kompis som gjorde honom sällskap i det kalla vattnet.
En bra stund senare var tampen loss och motorn startade.
Dessa främlingar hade ägnat en stor del av sin eftermiddag åt att lösa mitt problem – på min båt – och ville absolut inte höra talas om någon betalning. ”Det var ju bara kul att hjälpa till”.
Jag tror inte att båtfolk är bättre människor än andra och givetvis finns det konflikter även i båtlivet. Men det finns en stark kultur av att hjälpa varandra när det behövs. Man börjar inte med att fundera på varför man inte skulle hjälpa till.
Och som om det inte vore nog verkar båtlivet dessutom göra oss gladare.
I Skippos rapport Svenskarnas Båtsommar 2026 som presenterades i veckan fick sommaren ett ganska mediokert betyg: 3,5 av 5. Det hade blåst för mycket, tyckte många.
Men de som hade åkt mer båt än föregående sommar gav sommaren betyget 4,1. De som hade åkt mindre gav den bara 2,8.
En skillnad på hela 1,3 poäng!
Nu kan det förstås finnas andra förklaringar till skillnaden. Men jag väljer tills vidare att tolka den till båtlivets fördel och som att man blir gladare av båtåkande.
Det verkar faktiskt som att några av våra folkvalda redan har upptäckt det här. Sedan 2011 finns Riksdagens fritidsbåtsnätverk, där ledamöter från samtliga riksdagspartier samlas kring sitt gemensamma intresse för båtlivet. De träffar båtbranschen, diskuterar fritidsbåtsfrågor och har varit ute på sjön tillsammans. Enligt insatta källor är det dessutom påfallande hur lite partipolitiken märks när nätverket träffas.
Politiker som i riksdagen kan ha närmast oförenliga uppfattningar om hur landet ska styras lyckas tydligen både vistas på samma båt och diskutera något gemensamt utan att dra röda linjer genom sittbrunnen. Kanske är det där vi har lösningen.
Jag föreslår inte att vi ska ersätta regeringsförhandlingarna med en eskader genom skärgården. Även om det vore ett intressant experiment.
Men kanske skulle vi alla må bra av att lite oftare befinna oss i sammanhang där det som förenar oss får ta större plats än det som skiljer oss åt.
Så till Sveriges politiker: Min hyttbåt ligger i sjön året runt och ni är varmt välkomna ombord. Jag kan inte lova att vi löser regeringsfrågan, men kanske kan vi åtminstone komma överens om vart vi ska åka. Och om vår undersökning stämmer blir vi i alla fall på lite bättre humör.