Forskning: Skyll inte på sälen och skarven för lågt sillbestånd
Säl och skarv pekas ofta ut som bovar i debatten om Östersjöns minskande sill-/strömmingbestånd. Men det saknas belägg enligt forskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Det är inte vetenskapligt belagt att sälar och skarvar har en avgörande negativ inverkan på de stora sillbestånden i Östersjön. Det menar Karl Lundström, forskare vid SLU. Enligt Lundström visar vissa studier att sälpredation kan ha negativa effekter på vissa fiskpopulationer, medan andra studier inte finner någon negativ inverkan eller till och med indikerar positiva effekter.
Det skulle alltså innebära att det inte finns någon entydig vetenskaplig konsensus som stödjer påståendet att sälar och skarvar är huvudorsaken till sillbeståndens nedgång.
Missvisande jämförelser
Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, påpekar å sin sida att det är en förenkling att likställa människans och rovdjurens påverkan på fiskbestånden. Människans uttag av fisk och skarvens och sälens uttag förutsätter samma selektivitet, det vill säga att man storleksmässigt tar ut samma del av beståndet, menar han.
Forskare vid SLU har också genomfört en meta-analys av hundratals studier om skarvens påverkan på fiskbestånd. Resultatet visar att det finns få statistiskt bevisade samband mellan skarvens predation och fiskbeståndens utveckling.
Tveksamma politiska åtgärder
Den vetenskapliga osäkerheten kring sälars och skarvars påverkan på sillbestånden har inte hindrat politiska åtgärder. Regeringen har nyligen gett utredningsuppdrag om ökad jakt på säl och skarv till bland andra Naturvårdsverket, SLU och Formas, med syftet att ”stärka fiskbeståndens utveckling och återhämtning.
Samtidigt pekar forskare på att det storskaliga trålfisket i Östersjön har en betydande påverkan på sillbestånden. Enligt en analys från Stockholms universitet rapporterar pelagiska trålfiskare sina fångster av strömming, sill och skarpsill felaktigt, vilket får svåra konsekvenser för beståndens hållbarhet.
Felaktig rapportering
Samtidigt pekar forskare på att det storskaliga trålfisket i Östersjön har en betydande påverkan på sillbestånden. Enligt en analys från Stockholms universitet rapporterar pelagiska trålfiskare sina fångster av strömming, sill och skarpsill felaktigt, vilket får svåra konsekvenser för beståndens hållbarhet.
Manar till försiktighet
I ljuset av den vetenskapliga osäkerheten och de komplexa ekosystemförhållandena uppmanar forskare vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet alltså till försiktighet med att peka ut sälar och skarvar som huvudorsaker till sillbeståndens problem.
-
Båtar
Se allt inom båtar
-
Färdmål
Se allt inom färdmål
-
Del 4 av 4: Käringön – folkets favorit!
Fängslande historia, förnämlig restaurang, väl skyddad gästhamn och idyllisk bebyggelse. Det är en del av allt som gör Käringön till folkets favorit….
-
Del 3 av 4: Hållö – med egen båt till en av Västkustens pärlor
Om det är Hållös historia, den idylliska naturhamnen, de släta klipporna eller de mystiska krumelurerna på berghällarna som lockar mest är oklart….
-
Del 2 av 4: Måseskär – längst därute!
Stolt och stark står Måseskärs fyr och vakar över Käringön i nordost och Kattegatt i söder. Men mest vakar den över ett…
-
Del 1 av 4: Ostronjägarens heta tips!
Vi går ut hårt i vår upptäcktsresa, tar rygg på ostrondykaren Adrian Van De Plasse och får en lektion. Delikatesserna är aldrig…
-
Kunskap
Se allt inom kunskap
-
Skippo kunskap
Förvandlingen av Claes Boston Whaler: Var båten ett fynd eller ett fiasko?
Del 17. Renoveringen av Claes Boston Whaler från 80-talet i serien Fynd eller fiasko har krävt blod, svett och nästan skilsmässa. Men…
-
Klassisk motorbåt får ny utombordare: Det här ska man tänka på
Del 16. Att ge en gammal båt nytt liv med en modern utombordare är ett av de mest effektiva sätten att höja…
-
Skippo kunskap
Nytt liv till båten: Så väljer du rätt kapell och dynor
Del 15. Ska du sy nytt kapell eller uppgradera båtdynorna? I den här videon får du konkreta tips om materialval, hållbarhet och…
-
Skippo kunskap
Uppgradera elsystemet i båten – säkert, smart och snyggt
Del 13. Vad göra när kabeldragningarna på båten börjar se ut som en tallrik spagetti? Se videon och få du koll på…
-
Skippo kunskap
Litiumbatteri – du får vad du betalar för
Del 12. En sliten klyscha men när det gäller litiumbatterier tål den verkligen att upprepas. Du får vad du betalar för. Häng…
-
Skippo kunskap
Installera landström – undvik livsfarliga felet som många gör
Del 11. När landström, och laddare också för den delen, ska installeras gäller det att inte låta snålheten bedra visheten. En felaktig…
-
Skippo kunskap
Så styr du båtens elsystem via din plotter
Del 14. Det fanns en tid då massor av knappar på en instrumentpanel ansågs vara coolt. Det var då. Nu är nu…
-
Skippo kunskap
Installera plotter – enkel match när man känner till fallgroparna
Del 10. Avsäkra rätt. Redan där avslöjas en grej som kanske inte alla har tänkt på. Så här går det till när…
-
Skippo kunskap
Installera ekolod – det hänger på givarens placering
Del 9. En enkel operation kan tyckas men det finns en del att tänka på för att resultatet ska bli bra. Här…
-
Skippo kunskap
Så bygger man en ny styrkonsol
Del 8. Bygget av styrkonsolen i projekten Fynd eller fiasko med en Boston Whaler fortsätter. Den nya designen blir både snyggare, nättare…