Fem frågor och svar om nödraketer

Publicerad 4 april 2001 | Uppdaterad 7 november 2019

Redaktionen

Måste jag ha pyrotekniska nödsignaler i min fritidsbåt? Hur gamla får signalerna vara? Blir signalerna farliga när de är för gamla? Vad gör man av signalerna då de gått över tiden? Går det att få tillstånd att öva med nödsignalerna?

1. Måste jag ha pyrotekniska nödsignaler i min fritidsbåt?

Det finns inga detaljerade krav om det för fritidsbåtar.

Havskappseglingsreglerna ställer däremot sådana krav. Ett så kallat IOR-paket innehåller fyra röda fallskärmsraketer, fyra röda handbloss och två flytande burkar med orange rök. Dessutom innehåller det fyra vita handbloss som inte är en nödsignal utan som är till för att göra sig uppmärksammad med. Kan till exempel användas vid ett kollisionstillbud.

Båtaffärerna brukar sälja ”inomskärssatser” som kan bestå av en eller flera fallskärmsraketer och ett par eller några handbloss.

2. Hur gamla får signalerna vara?

Tre år gäller för havskappsegling och för yrkessjöfarten.

I praktiken visar det sig att utrustning som förvarats torrt ofta håller betydligt längre än så. Men med åren stiger raketerna inte lika högt, det röda skenet kan blekna och de kan brinna sämre.

Risken att få blindgångare ökar något med stigande ålder på nödraketen.

3. Blir signalerna farliga när de är för gamla?

Det finns exempel på nödraketer som drabbats av fukt i drivenheten. De har vänt i luften och skadat människor. Om de inte stiger tillräckligt högt finns också risken att de fortfarande brinner då de faller ner. Det har hänt att de orsakat skogsbränder.

Riktigt gamla och/eller fuktigt förvarade fallskärmsraketer kan alltså vara en risk.

Fuktskadade handbloss kan ge ifrån sig glödande flagor som faller ner i båten och orsakar skador.

Alla slags pyrotekniska nödsignaler kan ta lite tid på sig att tända och det gäller särskilt om de blivit fuktskadade. Om en signal inte tänder direkt – vänta en stund. Håll ett stadigt tag i den, vinkla den inte mot ansiktet och pilla inte där det ska brinna eller komma ut en raket. Blindgångare slängs i havet.

4. Vad gör man av signalerna då de gått över tiden?

Signaler som förvarats torrt kan det vara lämpligt att spara och medföra som reservsignaler ombord – i varje fall om de inte gått mer än ett eller ett par år över tiden. Deras funktion kan emellertid inte garanteras.

Comet-raketerna kan lämnas till importören Sjösäkerhetsservice i Göteborg. Den tillverkaren har ett väl utformat system för återvinning. De andra importörerna tar också emot signalerna. Går du däremot in till din lokala återförsäljare har han förmodligen ingen organiserad rutin för mottagning av utgången pyroteknik. Explosiva varor, som dessa, får inte fraktas hur som helst.

5. Går det att få tillstånd att öva med nödsignalerna?

Nej. Sedan ganska många år är det totalstopp. Inga tillstånd ges. Det blev för många falska larm och det fanns risk för en avtrubbningseffekt hos allmänheten.

Ändå kan man under klara nyårsnätter räknat till hundratals fallskärmsraketer kring tolvslaget. De har sänts upp i strid med gällande regler. Emellertid brukar ingen ringa sjöräddningen och rapportera röda fallskärmsljus på nyårsnatten klockan tolv. Men den som tycker att nyårsafton är ett bra tillfälle att öva nödsignalering och destruera gamla raketer bör tänka sig för. Beakta risken för falska larm och att någon faktiskt befinner sig i sjönöd och inte blir uppmärksammad.

Läs också om:
Vilka krav som finns på nödraketer

Text Jonas Ekblad

Ämnen i artikeln