Annika Trogen: Brödseglarregeln och andra myter om väjningsregler

Publicerad 25 juni 2026

Annika Trogen, Båtinstruktör

I sin krönika tar Annika Trogen upp det som många av oss vet i teorin men glömmer i stunden. Med TT-principen, myten om brödseglarregeln och en påminnelse om att Finlandsfärjan inte precis är känd för sina snabba inbromsningar guidar hon oss mot ett lugnare och mer lättläst sätt att röra oss på sjön.

”En båt!” utbrister min kursdeltagare med hög, förskräckt stämma.

Alla ser sig förvirrat omkring. Ingen båt i närheten – men jo, långt bort vid horisonten går det faktiskt att skönja en Waxholmsbåt. Det är fullt naturligt att större passagerarbåtar kan kännas lite skrämmande, även när de befinner sig på betryggande avstånd. Men vet man vad som gäller och tar det lugnt, behöver det inte bli vare sig stressigt eller dramatiskt – även när det är mycket trafik på sjön.

Nu när säsongen drar igång och det kan vara riktigt mycket båtar ute en vacker försommardag, underlättar det om alla vet vad som gäller. Då slipper stressande – och i värsta fall farliga – situationer uppstå.

En princip jag är särskilt förtjust i brukar kallas TT. Och nej, det handlar varken om Tidningarnas Telegrambyrå eller ölsorten TT. Det står för i Tid och med Tydlighet. Principen innebär att man i god tid och med tydlighet ska visa sin avsikt. När den tillämpas fungerar samspelet på sjön ofta förvånansvärt smidigt. Vid möten kan man nästan se hur båtarna ”vinkar” till varandra genom att vika av med fören åt styrbord – ett tydligt sätt att visa: jag tänker passera dig på den här sidan.

Jag strävar alltid efter att vara så lättläst som möjligt. Det ska inte råda någon tvekan för omkringvarande båtar om vad jag tänker göra. Är jag ute och håller kurs och kanske gör lite ovanliga manövrar, ser jag till att hålla mig borta från annan trafik. Uttrycket ”håll fart och kurs” hör man ofta – på så sätt blir man förutsägbar för andra. Självklart gäller det samtidigt att anpassa sig om risk för en situation skulle uppstå.

Jag får ofta frågor om den så kallade Brödseglarregeln. Det är en gammal princip som innebar att den som seglade för sitt levebröd hade rätt till väg. I dag finns inget juridiskt lagrum för den regeln. Däremot har fartyg som är hämmade av sitt djupgående företräde. I praktiken innebär det ofta att ”störst går först”. Får du möte med en Waxholmsbåt i en trång passage bör du därför avvakta eller hålla undan för att ge fri lejd.

En annan viktig princip som jag tyvärr ofta ser att det slarvas med är att passera akter om andra fartyg. Jag bor vid en större farled och ser ibland skrämmande exempel på små båtar som korsar farleden framför stora passagerarfartyg. Tänk om ett motorproblem skulle uppstå? En Finlandsfärja har en stoppsträcka på hundratals meter i sin marschfart – även i relativt låg fart tar det lång tid att få stopp på ett stort fartyg.

De flesta av oss känner till grundregeln att en motorbåt ska väja för en segelbåt. Men det finns nyanser. Med allt snabbare segelbåtar, foiling och windfoil-brädor som kan hålla hög fart, kan även en segelbåt bli väjningsskyldig om den är upphinnande båt. Det är alltså inte bara framdrivningssättet som avgör – utan situationen.

”Ständig utkik och säker fart” är något vi ofta pratar om på mina kurser. Att ta det lite lugnare ger mer tid att läsa av situationer och gör ofta färden mer harmonisk för alla ombord. När jag har barn med mig brukar jag låta dem hjälpa till att spana. Det engagerar dem, och de ser ofta bättre än vi vuxna.

Så när vi möts på sjön i sommar – visa din avsikt i tid och med tydlighet.
Och vinka gärna med fören!

Vi ses på sjön!