Bottenfärgsreglerna du behöver ha koll på 2026
Ämnet båtbottenfärg är ett snårigt sådant. Men tar man ner det på en grundläggande nivå kan de allra flesta förstå vad som faktiskt gäller.
Skippo reder ut bottenfärgsfrågan genom en intervju med Kemikalieinspektionen.
Självpolerande, hårda, biocidfria och giftfärger. Kärt barn har många namn, och i detta fallet även många kemiska sammansättningar. Men i grund och botten handlar det om att bottenfärger som innehåller verksamma biocidämnen räknas som biocidprodukter.
Från verksamt ämne till produkt och försäljning på hyllan i båtvaruhandeln krävs en rad granskningar och godkännanden. Processen sker i två steg där EU först utvärderar och godkänner de verksamma ämnena i färgen. Därefter kan tillverkaren ansöka om att få sälja själva produkten, vilket prövas av varje enskilt land.
– Bottenfärger som är biocidprodukter ska vara godkända innan de släpps ut på marknaden. Det gäller både försäljning och användning, säger Katarina Malmberg, regelsamordnare för tillståndsprocessen av biocidprodukter.
Men vad gäller egentligen nu i år?
Ska man ta ner det till den mest grundläggande nivån, vilket ofta är bra när det kommer till snåriga lagtexter, parallella regelverk och tillståndsprövningar, så kan man från Kemikalieinspektionen ge ett generellt råd:
– Om bottenfärgen finns på hyllan så ska den ha ett godkännande. Sedan går det att på Kemikalieinspektionens hemsida ta reda på hur länge det godkännandet håller och för vilket vattenområde som färgen får användas inom.
Vill man planera längre framåt är det bästa man kan göra att måla båten med en biocidfri produkt. Tillstånden för biocid-, i folkmun kallade giftfärger, ges just nu bara ett år i taget under en övergångsperiod medan det sker utvärderingar av ansökningar för dessa färger, en process som dragit ut på tiden. Innan tillståndet går ut ligger det på tillverkaren att ansöka om ett nytt tillstånd, vilket även gällt innan övergångsperioden.
Men hur fungerar det om man idag har en båt med en ej längre godkänd bottenfärg?
– Biocidreglerna riktar sig främst mot själva färgen, alltså försäljning och användning, inte mot den redan målade båten. Har du en båt med en bottenfärg som inte längre är godkänd finns det inget generellt krav i biocidreglerna att sanera den direkt, men du får inte fortsätta använda eller måla med en sådan färg. Det kan däremot bli mer komplicerat om båten säljs eller förs in i ett land, eftersom den då räknas som en biocidbehandlad vara och andra regler kan bli aktuella, säger Katarina Malmberg.
Sedan finns det även undantag till denna regel och dessa gäller främst ämnet TBT.
Försäljning av TBT, eller tributyltenn som den faktiska föreningen heter, förbjöds för båtar under 25 meter redan 1989 och 1993 förbjöds även användning av färgen.
Idag är båtägaren ytterst ansvarig för att kontrollera så att båten inte har några spår av TBT och anvariga för tillsyn är kommunerna. Det sker dock omfattande arbeten inom båtklubbar för att spåra och upptäcka dessa miljövidriga färger.
Så hur ska man agera?
Eftersom ansvaret ytterst ligger på båtägaren behöver man kontrollera så att bottenfärgen på båten inte innehåller detta skadliga ämne. Det gäller framförallt på äldre båtar och efter en mätning erhåller man ett certifikat (som vissa båtklubbar till och med kräver för att ge ut båtplats).
Sedan kan även andra lokala bestämmelser gälla. Kommunen kan ha riktlinjer och likaså båtklubben. Det gäller med andra ord att läsa på innan man köper båt eller slabbar på färg nästa gång.