Brandalsund är en naturhamn i Södertäljeleden som är lättillgänglig från Järna och Södertälje. Naturreservatet har fina sandstränder, betade hagmarker och en gammal fornborg, och är avsatt för att bevara dess biologiska mångfald samtidigt som det är lättillgängligt för allmänheten.

Arkholmarna är en välorganiserad klubbholme för Rangsta båtklubb med gästplatser tillgängliga för besökare. Hamnen är skyddad och erbjuder badmöjligheter samt en fin utsikt från öns högsta punkt.

Brunskär är en naturhamn som ligger nära Mörkös sydligaste udde och är tillgänglig för skötsamma gäster mot en gästavgift på 50 kronor. Klubbhamnen har enkla men bra bryggor, skärgårdsmaja, bastu och grillplats och är en plats där man kan vistas nära ostörd natur.

Stora Ramsö är en obebyggd ö med typisk skärgårdsnatur söder om Mörkö. Ön har två vikar på norra sidan som är bra skyddade och inte så välbesökta.

Fifång är en ö som tidigare var ett kronotorp under Tullgarn och har en rik lavflora med flera rödlistade arter. Idag är ön en del av ett naturreservat och öppen för båtburna besökare.

Sundet mellan Tallskär och Tullskär har länge varit en naturhamn, men uppfyller inte kraven för en bra allvädershamn och är inte heller en särskilt imponerande naturupplevelse.

Sundet mellan Koskär och Tackskär är ett bättre och trevligare hamn-alternativ för båtar med djupgående 2-2,5 meter eller mindre än det näraliggande sundet mellan Tallskär och Tullskär. På Koskär kan man ligga bra mot land och njuta av vacker utsikt mot små ögrupper och havshorisont.

Askö är en plats med en forskningsstation som bedriver undersökningar om Östersjöns tillstånd. Här finns också fina promenadvägar, vackra kulturmarker och en superbadstrand.

Kung Carl XVI Gustav fick ön Askö i födelsedagspresent av staten år 1996, men för vanliga båtfarare spelar det ingen roll vilken myndighet som förvaltar ägorna då ön kommer att tas omhand och bevaras i sitt värdefulla skick.

Den nord-sydliga arkipelagen mellan Norra Jutskär och Kockelskär är en vacker plats att utforska för den som färdas i en mindre motorbåt. Det finns många "daglegor" att upptäcka och chansen att hitta en egen vik eller läsida är god, medan bebyggelse endast finns på Hästskär och Askholmen.

Laxkroksholmarna är en trygg natthamn på Hökös östra sida, perfekt för att undvika ogästvänliga sydostvindar i Törnskärs- och Jutskärsområdet. Den ligger nära farleden mellan Sävösund och Bokö och fungerar bra som skydd i de flesta vindar utom nordväst till nord.

Lacka är huvudön i Lackareservatet och har en historia som inkluderar ett utsiktstorn och ett trädgårdsmästeri. Idag bedrivs skärgårdsjordbruk på ön och besökare kan möta boskap som betar på sommaren.

Hamnsök öster om Långön är oftast positivt, men om det inte passar kan man söka skydd på Stora Brännskär där det finns flera små kobbar med skyddat läge och svajankringsmöjligheter.

Arkipelagen öster om Långön är en populär destination för dem som älskar skärgården. Här finns många skyddade lägen och höga öar som ger lä, trots närheten till havet.

Sävö är en vacker ö som är värd att besöka och har många fina vandringsleder och badplatser, men saknar en fungerande krog. Ön har åretruntboende och erbjuder även vandrarhem och uthyrningsstugor.

Hummelviksfjärden är ett populärt område för fritidsseglare med skyddade lägen och obegränsade utrymmen att svajankra på. Ringsön, som är naturreservat, erbjuder också möjligheter till promenader, ridning och besök på fina sandstränder.

Hummelviksfjärden är ett populärt område med skyddade lägen. Ringsön erbjuder möjligheter till promenader, ridning och besök på fina sandstränder.

Tvären är en cirkulär fjärd med en liten ökedja i söder, där Bergöarna är centrala. Fjärden är troligtvis en gammal meteoritkrater och Lilla Bergö erbjuder en lättillgänglig hamn med skydd för de flesta vindar, men med begränsat djupgående.

Äspskärsfladen är en avskild och naturskön hamn med många förtöjningsmöjligheter och besöks ofta av vandrare som söker sig ut till de fina badklipporna och skärgårdsnaturen. Området är välutrustat med toaletter och sopställ och det tar ungefär 3 kilometer att promenera dit.

Vasskroksholmarna är en liten hamn som rymmer en handfull båtar och ligger skyddad för allt. Det finns flera möjligheter att hitta natthamn här, men vinden kan göra hamnen lite blåsig.

Söder om Krampö finns en charmig övärld med skyddade lägen för motorbåtar. Området är obebyggt och naturen tilltalande, men vissa delar är grundare och svårare att nå.

Hamnen söder om Tvären, Kalvholmen och Griskär, är omgivet av småöar och öppna klippstränder med många egna hällar och vikar att smyga in i, och är ett populärt ställe för båtar med djupgående under två meter att söka sig in i de sydostliga sunden och få fint lä för alla vindar.

Hasselklubbarna är en ögrupp söder om Klovskär som är vackert på en lugn sommardag, men inte en trygg natthamn. Den innersta "lagunen" är bra för förtöjning, men man bör inte ta in en större båt på grund av det utsatta läget.

Sackholmen är en naturhamn som trots sin närhet till en högtrafikerad farled har kvaliteter som lockar många båtägare, med fina klippor och förtöjningsmöjligheter samt en fantastisk utsikt över skär och horisontlinje från berget.

Ekholmsströmmen var en farled för ångfartyg längs ostkusten och kallas idag "Victorialeden". På sundets södra sida finns skyddade platser för fritidsbåtar vid syd- eller ostvindar.

Starrängsviken är en skyddad vik med tät skog och bra skydd mot vindar, men det finns få möjligheter till landaktiviteter och man ligger troligtvis på svaj.

Stora Örnklubben är en traditionell naturhamn som fortfarande fungerar som en lättillgänglig lunchhamn, men som inte har den stora charmpriset. Det finns också en liten vik söderut, men svängrummet och vattendjupet är begränsade och det kan bli farligt om det börjar blåsa från sydost.

En båtsportfarled går mellan Örsbaken och Espskärsklubb via Lökholmarna och Kittelö/Fårklubben, vilket är ett trevligt alternativ till standardleden via Kampåsen och Vålarö. Leden är väl utprickad och det finns möjlighet att ta hamn på Kittelö eller Fårklubben.

Mörkedalsklubb är en populär plats för motorbåtar på holmens norra sida med bergöglor och skydd mot de flesta vindar. Platsen rymmer bara en handfull båtar och är inte lämplig för promenader på grund av dess storlek.

Idklubben är en hamn som ligger nära Långskär och kan vara ett alternativ, men har begränsat vindskydd och landförtöjningsmöjligheter för segelbåtar. Motorbåtar har ett större utbud och det finns utrymme för svajankring.

Långskär är den sista naturhamnen innan man når Nyköping och erbjuder gott om landförtöjningsmöjligheter längs norra stranden. Ön är ett populärt utflyktsmål och en bra natthamn i sydliga vindar, men är skogig och inte särskilt promenadvänlig.

Fågelskär är en hamn med öppet läge mot havet och farleden som erbjuder skydd i sydliga och västliga vindar, men är inte lämplig för vindar i nordostkvadranten. Det är en liten hamn som inte rymmer många båtar.

Beten är en ö som tidigare var en tullstation och ett populärt utflyktsmål för badsugna fastlandsbor. Idag är ön fortfarande ett uppskattat besöksmål för sol- och badturister, med en fin sandstrand och vackert läge mot havet.

Hävringe är en svåråtkomlig plats med begränsade hamnmöjligheter, men väl skyddad och med en rik historia som fiskeläge och fyrplats, samt ett naturskyddsområde med ett speciellt försök att hjälpa ejderstammen.

Ekö är en medelmåttig natthamn, men kan vara ett bra ställe att ta en paus och äta lunch efter en passage av Bråvik. Ön har en bukt med klippor att förtöja vid, men är inte en stor turistattraktion.

Skallö är en bra hamn för både segel- och motorbåtar och har flera klipphällar att välja på. Lilla Käringskär och Ekklovskär är också bra alternativ för förtöjning vid olika vindriktningar.

Rågeten, Rågetöarna och Oxelholmen utgör en liten skärgårdsö med en fin naturhamn som skyddar bra i ostliga vindar. Västerös norra strand är en alternativ hamnmöjlighet med bra skydd för sydvindar och en medlemsboj från Kryssarklubben.

Norrsundet på Lindöja är en populär hamn på grund av dess skyddade läge och natursköna omgivningar. Även idag är hamnen uppskattad för dessa egenskaper, samt möjligheten att lösa natthamnsproblemen från olika väderstreck.

Vattenholmen är en naturskön ö med bra hamnar i arkipelagen kring Lindöja. Ön är obebyggd och skogbevuxen, men erbjuder fina klippstränder och närhet till havet och horisonten.

Högholmens hamn i Lindöjaskärgården är en välkänd och tilltalande hamn med gott om plats vid lagom höga klippstränder. Under högsäsongen kan det vara mycket båtar, men det finns alltid möjlighet att hitta annan plats i närheten eller ta den fantastiska kajklippan på västra sidan av Högholmens nordvästudde om den är ledig.

Kallhamn är en bra naturhamn i området kring Lindöja med möjlighet till lä för alla vindriktningar. Den västra viken är grund och endast motorbåtar kan ta sig till de finaste platserna, medan segelbåtar får hålla till de mindre skyddade klipporna på södra stranden.

En liten, namnlös ö i skärgården sydost om Korsö är en perfekt plats för motorbåtar och seglare att sola, bada och titta på båtar i farleden, men man bör inte förvänta sig att ha ön för sig själv.

Lundarna är ett område bestående av flera öar som har vuxit samman till ett större land med egna namn. Området erbjuder bra hamnlägen för dem som trafikerar leden över Bråviken mellan Arkö och Oxelösund.

Lundarna är ett område med skyddade stränder som lockar många dagbesökare. Dock påverkas södra Lundarna av svall från närliggande farleder och bottenvegetation som gör bad och ankring mindre lustbetonade.

Lilla Rimmö erbjuder möjligheter för natthamn på vägen mot Slätbaken och Göta Kanal, men det kräver att man väljer en plats med hänsyn till vindriktning och att det inte är en allvädershamn. Ön har en bofast befolkning och en historia som lotshemman och centralpunkt för fiskuppköpare.

På södra kusten av Vikbolandet ligger Kåreholm, där man kan svajankra och få skydd för nordliga och ostliga vindar. Kåreholms herrgård är ett byggnadsminne med anor från 1500-talet och har haft prominenta ägare ur den svenska adeln.

För att ta natthamn på väg till eller från Göta kanal kan man svajankra i sundet mellan Borum och Stora/Lilla Holmen, men man måste vara beredd på vassklädda eller grunda stränder och endast skydd i sydliga eller sydvästliga vindar. Sundet ligger fem sjömil från Mem.

Det finns flera skyddade vikar och bukter att ankra upp ensam i nära farleden från Slätbaken ner mot Yxnö och Finnö, inklusive "Skärgårdsvik" och "Hemängsvik" på västra sidan av Djursö. En sevärdhet i området är Sveriges största askträd, men det är i sitt slutskede så det är bäst att se det medan det fortfarande lever.

Flagen är en skyddad vik på Norra Finnös sydvästsida där man kan svajankra i gott skydd för de flesta vindar utom sydliga till sydostliga. Vikens stränder är mestadels bebyggda och möjligheterna till landkontakt är små, men det finns ett par vettiga landförtöjningsplatser på insidan av Skackelsudden.

Galtholmen erbjuder små vikar för enstaka övernattningar söder om Norra Finnö, med den mittersta udden som den mest användbara platsen. Området har grund och bebyggelse, men sundet mellan Getholmen och Galtholmen kan erbjuda tilläggsmöjligheter för båttrafik.

Om Kornskären inte passar finns det alternativ inom bekvämt räckhåll, som en djup vik på Lånjös nordsida med bra skydd för västliga och ostliga vindar.

Kalskär och Stora Gröskär är en skyddande hamn för alla vindriktningar utom nordvästliga, men det är en vackertväderhamn med begränsade landförtöjningsmöjligheter och få platser att förtöja på.

Ormöarna är en skyddad arkipelag som lockar många båtar för bad och natthamn. Manöverutrymmet är begränsat och landförtöjning rekommenderas för att utforska de fina badklipporna.

Hamnen är en klassisk plats för fritidsbåtar med enkel navigation, vacker natur och skydd för de flesta vindar, med gott om plats för både små och stora båtar.

Verholmen på Risös ostsida erbjuder en mindre trång och mer öppen hamnalternativ med bra skydd i sydliga och ostliga vindar, medan den innersta delen av viken, Storvassen, är grund och endast lämplig för båtar med djupgående kring en meter.

Ögruppen kring Stora Uggelholmen erbjuder möjligheter till övernattning genom svajankring eller landförtöjning på Törnskär, men det kan vara svårt att hitta bra lä vid andra vindriktningar. Området är också ett naturreservat med orörda kulturmarker och sällsynt insektsliv.

Gillersholmsviken på Styrsös nordsida är inte bra vid sydliga vindar, medan den lilla viken innanför Styrsöskären på nordvästsida ger lugn och ro men har begränsad plats. Abborrkolpen på sydvästsida är ett alternativ med klippor för enstaka båtar och bra skydd i nordliga och ostliga vindar.

Styrsö har två farleder, en öster om Horvelsö och en inre skutled längs Styrsös västra sida. Styrsö-Gillersholmsviken är en bra hamn med gott om svajutrymme och badvänliga klippor, men begränsade möjligheter till genomfart vid Gillersholmen.

Dösa och Kilholmarna är vackra öar i Sankt Anna skärgård med många skyddade tilläggsmöjligheter och ligger på lagom avstånd från den gamla inre skutleden. På Ekholmen, väster om Dösa, arbetar man med att återställa det gamla kulturlandskapet med hjälp av får.

Kutskär är numera den nordligaste udden på Inre Olsön och är en hamn som hör ihop med den gamla skutleden mellan Yttre och Inre Olsö. Yttre Kärrö är ett bra alternativ i vindriktningar mellan nord och sydost medan Kutskär och Grimmelsö tar hand om allt mellan syd och väst.

Yttre Kärrö är en ö som ligger mellan Inre Kärrö och Östra Örholmen och är ett bra alternativ för båtar i vindriktningar mellan nord och sydost med flera vikar med lagom höga klippstränder och öppna stränder med kvällssolsläge.

Mörkekrok är en vik med bra ställen att ligga i, trots det avskräckande namnet. Den östra viken Norrsand är mer förknippad med namnet Missjö Mörkekrok och är ett bra ställe att ligga på med segelbåt.

Grytsholm är en liten ö med en uppskattad och skyddad vik där man kan ligga vid klippstränder. Det finns möjligheter att sprida ut sig längs den västra stranden och även långsidesförtöjning på den västra stranden vid stadiga ostliga vindar.

Småskärsflagen och Klörkroken är små och grunda motorbåtshamnar med begränsat manöverutrymme men mycket välskyddade. Klörkroken betyder "tångviken" på östgötska och tång var viktigt som gödningsmedel för skärgårdsbornas grönsaksland.

Kring Missjö och Örholmarna finns det många fina naturhamnar och det är en bra idé att planera för natthamn i området. Konungskär och den sydöstra delen av Västerö är bra alternativ med många möjligheter att hitta enskilda klippor att ligga vid.

Östra och Västra Örholmen är två öar som har vuxit samman och erbjuder avskilda vikar för båtfarare som söker lä från vindar. Den nordvästra viken är bättre för förtöjning och har fina klippor, medan den sydöstra viken har grunda stränder och kräver uppfällbart drev för motorbåtar.

Örholmarna är en populär destination för båtfolk på grund av dess närhet till leden genom S:t Anna och dess vackra och skyddade natthamnar. Området är obebyggt och har många fina platser för tillfällig förtöjning eller liggedagar.

Hamnen på Stora Fågelös ostsida är en lättillgänglig vik som fungerar bra som skydd i vindar mellan syd och väst. Stränderna är långgrunda och det finns möjligheter att komma till land.

Kupa Klint är en magisk plats som lockar seglare med sin hemlighetsfulla och ödsliga hamn på randen till havet. Även idag är platsen lika magisk med sitt branta berg och sjömärke, och erbjuder en bra hamn för de flesta vindar.

Mansö är en ö med höga berg och två vikar som erbjuder vindskydd för båtar. Den större viken på västsidan ger skydd mot nordost- och sydostvindar medan den mindre viken på sydostsidan ger skydd mot västvindar.

Stora Svensö är en säker plats att övernatta i södra Sankt Anna-skärgården med flera skyddade vikar för både motor- och segelbåtar, inklusive en nordöstvänd vik som är ett fynd i väst- och nordvindar.

Skogsbirkskär och Runnskär bildar en skyddad flad med möjlighet till bad och avnjutning av kvällssolen. Skogsbirkskär har även en mindre intressant hamn men skydd för de flesta väder och är bevuxen med tallskog.

Från Harstena by kan man segla söderut genom Lindsundet och ut i Husfjärden, där det finns möjlighet att svajankra och söka skydd. Hattskär och Iskär erbjuder fina platser att ligga i ostliga och sydostliga vindar, men stranden på Iskär är stenig.

Harstenas besökshamn i Lindholmssundet är ofta full under högsäsong, men det finns gott om platser med skydd för alla vindar utom nordliga och nordostliga i Norrudden och Flisfjärden.

Flisfjärden är ett bra alternativ till Lindsundet för besök på Harstena, med gott om plats och skydd från vind. En av de mest speciella natursevärdheterna på ön är den röda näckrosen som växer i en liten insjö nära stranden söder om byn.

Lilla Gråskär är en bra plats för landförtöjning och svajankring i en flad öster om Frännholmarna. Det är svårt att komma in till den norra stranden på grund av dess långgrundhet.

Moas hamn på Torröns södra del är grund och har dyig botten, men är ändå populär och välbesökt av motorbåtar på grund av dess skyddade och trivsamma läge. Svajankra måste dock göras i den yttre, mer oskyddade viken.

Djupkroken på Stora Skällös norra udde är en bra hamn för fritidsbåtar med bra vattendjup och landstigningsvänliga klippor. I fonden utanför viken ligger Grönsö, en blommande ö som vårdas ömt av familjen Gräslund och vars kulturgärning har gjort Per Gräslund till hedersdoktor vid Linköpings universitet.

Kråkmarö är en skärgårdsö som har blivit grundligt beskriven i boken "Kråkmaröborna" av Anders Boqvist och Per Gräslund. Ön har inte längre bofast befolkning men är vacker och har möjligheter för landförtöjning och promenader.

Stenkrok är en naturhamn på Håskös norra och östra delar som är ett alternativ till den populära Gjutan. Hamnen erbjuder bra utrymme och lä för svajankring, men landförtöjningsmöjligheterna är sämre och det är långgrunt för segelbåtar.

Bondekrok och Ängholmen är enkla att nå från farleden och har en rogivande miljö med gamla sjöbodar och båthus. Bondekrok har en lång historia och möjligheter till promenader på öns södra och centrala delar.

Arkipelagen söder om Axelsö bildar en utmärkt naturhamn med skydd för sydliga och sydvästliga vindar. Området ingår i naturreservat och erbjuder steniga och vassiga stränder samt djupa klippstränder för segelbåtar, medan motorbåtar kan krypa in på grunda vatten öster om Ramsholmssundet.

Fågelö är en naturhamnsmöjlighet norr om Fyrudden, men det är en renodlad svajhamn och man måste ta hänsyn till lokal båttrafik och kabeln som går parallellt med land.

Gölkroken är en tillgänglig hamn i Gryts naturreservat som ägs av Norrköpings Naturskyddsförening. Hamnen har en liten sjö, Gölen, som är en sällsynt företeelse i skärgården och är välbesökt förutom vid vissa vindriktningar.

Innerö på ostkusten har en naturhamn med skydd för nord- och ostvindar, där man kan ligga bra på fina klippor och njuta av kvällssolen. Dock är hamnen öppen mot syd och väst, så man måste vara uppmärksam på väderomslag.

Söderviken på Gubbön är en bra hamn för båtar i ostliga vindar och har fina förtöjningsmöjligheter, men är inte lika bra i nordvästvind på grund av en liten insjö som ger starka vindar.

Laxvarp är ett populärt alternativ till Gubbö Kupa för ostkustseglare med många båtar. Området erbjuder vackra uddar och klippskrevor att utforska, samt skydd för de flesta vindriktningar.

Gubbö Långholm är en skyddad vik med begränsade landförtöjningsmöjligheter, men bra plats för svajankring. Viken ger intryck av att man hamnat i bergatrollens skog och skyddar inte särskilt bra för sydvästvind.

Gubbö Kupa är en populär hamn i Grytskärgården med en suverän placering förutom i nordväst- och nordvind, och på högsta punkten står ett kummel som byggdes av Kättilös lotsar.

Ingelsfjärdsudden har en liten hamn som rymmer upp till tio båtar och är skyddad i alla vindar utom nordliga. Det är spännande att se resterna av den gamla koppargruvan och varphögarna med skrotstenen kan vara roliga för mineraljägare att botanisera i.

Jutviken på Fångö erbjuder möjligheter till ankring och förtöjning för båtar, och är ett alternativ till de mer populära hamnarna i området. Ön har en rik historia med gruvbrytning och erbjuder möjligheter till vandring och guidade turer.

Grisnäsudden är en hamn med fina möjligheter att ligga skyddat på båda sidor. På östra sidan finns en vik där man kan komma långt in och ligga mot klipporna med fin utsikt.

På denna sida av sundet mellan Fångö och Lindholmen/Morsholmen finns två hamnar som ligger nära varandra och som var populära bland finska skutskeppare på 1800-talet. Lindholmen är enbart för motorbåtar medan seglare kan hitta skydd i den lilla viken på Morsholmens ostsida.

Det är okänt vilken drottning som gett namn åt viken och det är ont om landförtöjningsplatser där på grund av steniga stränder och tät skog, men hamnen är bra skyddad vid lågtrycksvindar och lämplig för övernattning på svaj.

Söder om Kättilö finns avskilda hamnar med mer naturmiljö än Barösund och Tullviken. Stora Kalvholmen har flera vikar och klippstränder som lämpar sig för landförtöjning, men hamnen kan bli otrevlig vid sydvind.

Det finns en hamn på Barnsös nordväststrand som kan vara ogästvänlig men ger bra vindläge. Höga Tallskär kan vara ett alternativ vid västvindar och det är svårt att ta sig söderut i sundet mellan Barnsö och Höga Tallskär på grund av grundet.

Långholmens södra udde och Lisselfjärds strand är bra hamnar med skydd mot de flesta vindriktningar. Södra Flagen är en vacker naturhamnslagun, men inloppen är grunda och krångliga, vilket gör den mindre lämplig för båtar med större djupgående.

Sundet mellan Långholmen, Robbsholmen och Smultronholmen har bra förtöjningsplatser vid klippor med gott lä, men det kan bli dyning eftersom området ligger långt ut mot öppna vatten. De bästa ställena för vindlä finns på Smultronholmens nordvästra strand och Robbsholmens nordöstra strand, men det kan vara mindre soligt på Smultronholmens norrsida.

Krokhalsskär är en fin plats i utskärgården med havskontakt, men vattnet kan bli oroligt vid sjö. Det finns en möjlighet för en liten båt att smyga sig in i en liten vik i nordväst, men det är halvmeterdjupt.

Skräckskär är en ö som passar den som vill ha en avskild hamn med grunda vikar och skydd mot sydliga till västliga vindar, men kan bli farlig vid hårda vindar från öster. Det finns flera vikar på östra sidan där man kan ligga, men de mest skyddade platserna finns i Tjärkroken.

Häradskär är en ö med en fyr och en spännande historia som tidigare var en lotsplats och bevakningsstation. Idag är ön ett populärt besöksmål med vandrarhem och uthyrningsbara fyrvaktarbostäder, men gästplatserna i hamnen är begränsade.

Halsö är en obebyggd ö i Gryts skärgård med fina och skyddade naturhamnar på norra sidan. Området har en livskraftig och växande örnstam och hamnarna på nordsidan erbjuder plats för någon enstaka svajliggare.

Bokö är en vacker plats med ett naturreservat som är tillgängligt och besöksvänligt. Besökare kan njuta av det öppna landskapet och biologisk mångfald, och det finns faciliteter som information, toaletter och bastu vid besöksbryggan.

Gryts skärgård söder om Bokö är ett populärt område för båtliv med naturhamnar och fina badklippor. Öarna är skogbevuxna men längs stränderna finns rena och öppna klippor, och Långholmens udde är en populär strandremsa med fina hällar.

Lindholmen är en del av arkipelagen med bra svängrum och möjlighet att ta iland och få skydd för sydliga vindar på dess stränder. Det finns också en separat flade mellan Måsholmen och Örskär med svajankringsplats och landförtöjningsmöjligheter på Måsholmssidan.

Nybyggefjärden är en skyddad hamn med bra svajankringsmöjligheter och lugn ankring oavsett väder. Bästa platsen är i viken "Stora Krok" där man kan koppla av i båten och ha skydd för de flesta vindriktningar.

Stora Källskär var platsen där Astrid Lindgrens Ruskprick och Knorrhane filmades. Platsen är fortfarande en aktiv fiskeby med en minskande befolkning, men besökare kan få en glimt av den vackra och genuina miljön genom att handla lokala matprodukter och respektera de boendes privatliv.

Kvädö Rotskär har begränsade möjligheter, men det finns en bra plats för svajlä och lunchpaus i bukten bildad av Brännholmen/Kräkerna, Rotskärsståndklabben och Kvädö Rotskär. Rotskärsståndklabben är också en charmig plats att förtöja på och titta på båtarna som passerar i leden.

Bodholmarna är ett bra ställe att övernatta på, med flera hamnar i närheten. Landförtöjningsmöjligheterna ligger i sundet mellan holmarna och är särskilt bra vid nordliga eller sydliga vindar.

Långviken är en 700 meter lång vik med gott om förtöjningsmöjligheter, men ligger långt från farleden och har en brant strand som gör den mörk på kvällen.

Torrö ligger i Kvädöfjärdens sydvästra del och har en genuin by på sin sydvästra del. Den nordöstra delen av Torrö har ett par fina naturhamnsvikar, där Ålgårdsfjärden är en rymlig bukt med bra lä för svajankring.

Kolmosö och Trollholmen bildar en lämplig naturhamn med skydd för flera vindriktningar på Åsvikelandets sydöstra utlöpare. Området erbjuder även vandringsleder och möjlighet att spana efter insekter.

På Stora Askö finns två skyddade vikar, Kalkviken och Simpviken, som erbjuder bra skydd för båtar. Kalkviken har fler möjligheter till landkontakt och Simpviken är mer lämpad som svajhamn.

Huvududden är en naturskön hamn med en fantastisk utsikt över havet och trafiken, men det kan vara bullrigt och svalligt. Det finns landförtöjningsmöjligheter längs stränderna och en smal vik som kallas Luskroken, men det kan bli rörigt om vinden går över på nord.

Flatvarps fiskehamn på Stora Askö erbjuder bra skydd vid överfallsväder och omgivningarna är vackra. Fisket har varit en huvudnäring på Flatvarp i århundraden, men idag är det nästan ett minne blott och hamnen har endast enkel service i form av en skärgårdsmaja vid kajen.

Texten beskriver skärgården söder om Stora Askö i Tjust, där det finns en vacker passage mellan Jungfruskärs fyr och Sundsholmen samt bra naturhamnar med landförtöjningsmöjligheter, men svajankringsförhållandena är inte de bästa.

Skärgården väster om Jungfrusund har många natthamnsmöjligheter och är lätt att navigera. Långö-Trässö-Häfsö kombinationen är en helgardering för alla eventualiteter.

En vacker vik på Trässös sydöstra del tillhörande arkipelagen Trässö-Häfsö-Långholmen är lätt att nå från farleden och har segelbåtsvänliga stränder på den nordöstra sidan. Hamnliggaren trivs bäst med sydvästliga eller nordostliga vindar, medan vindar från andra riktningar kan smita runt hörnen.

Lotsskackelhamn är en mindre men roligare och friskare hamn än Stora Bussvik, med plats för segelbåtar och olika möjligheter längs stränderna. Här kan man ligga fint nära havet utan att utsättas för svår sjö.

Kårö Kungshamn är en bra hamn med lång tradition och gott om utrymme, men har begränsade landförtöjningsmöjligheter och de flesta väljer att svajankra i lä av bergen.

Torrö är en naturhamn som traditionellt används som svajhamn i västvindar, men är inte lämplig för landförtöjning på grund av lågrund och stenspäckad strand. Bättre natthamnar finns i Kungshamn eller Båtsviken, men det kan vara trevligt att pausa vid Stångklabben i vackert väder.

Städsholmen var en lotsplats och fiskeläge som överlevde i 350 år. Idag är ön en del av naturreservatet Norra Tjust skärgård och är en intressant destination med sin genuina miljö och vackra omgivningar.

Storkläppens fyrplats är en avskild plats med rikt fågelliv och en perfekt miljö för en film om skeppsbrott och ensam fyrvaktare. Fyrbåken på platsen är nu under diskussion då Sjöfartsverket anser att den inte behövs.

Lindö och Kalvö är en vacker skärgård med flera hamnar och en genväg till "sjöfyran". Det finns grund på vägen, men det går att undvika och det finns bra förtöjningsplatser för segelbåtar.

Rågö är ett naturreservat med servering, vandrarhem, naturstigar och besökshamn. Här finns också en samling av gamla båtar från trakten och vackert kultur- och odlingslandskap att utforska.

Stora Slipholmen och dess omgivande öar erbjuder väl skyddade vikar för båtar att förtöja eller svajankra, med fina klippor på Konvaljeholmen och en brygga på Björkholmens norra sida. Lilla Slipholmen har en djup men mörk vik som ger bra vindskydd, även om hamnen inte är särskilt naturskön.

Smågö är en lämplig hamn för stora och djupgående båtar som söker en grundfri flad med manöver- och svajutrymme, men vindskyddet begränsar sig till ostliga och i vikarna även sydliga vindar. Botaniskt intresserade kan hitta den sällsynta och rödlistade paddfoten på Smågö.

Det finns en naturhamnsmöjlighet mellan öarna Stora och Lilla Ramsholmen nordväst om Hasselö. Öarna är trevliga att undersöka till fots och det finns lä för de flesta vindriktningar, men platsen är bäst för segelbåtar på Stora Ramsholmens sydvästsida och för motorbåtar på Husängsholmens nordvästsida.

Området kring Stora och Lilla Husholmen, Päraudden och Skaftholmen erbjuder många skyddade hamnar och möjligheter till förtöjning. Mellan Gundleholmen och Skaftholmen går ett sund som är populärt bland lokalbefolkningen och kan användas som smitväg.

Det finns fina hamnmöjligheter kring Mjödö och Gränsö kanal där man kan ligga i alla vindar utom nordvästliga till nordliga. Det finns många små enskilda tilläggsplatser och en brygganläggning som tillhör Bullerby Båtklubb där gästande båtar är välkomna.

Stora Tallskär är en hamn vid inloppet till Västervik som främst lämpar sig för vackert väder, men kan också skydda mot vind och sjö. Tillgängligheten är begränsad på grund av fågelskydd under vissa perioder.

Namnlösaholmarna är en paushamn mellan Mjödö och Marsholmen som erbjuder bra lä för flera vindriktningar och fina badmöjligheter på hällarna mot farleden, men har få ställen att ta iland på och hopplöst långgrunda stränder.

Spårö hamn är en attraktiv och trygg hamn med begränsat utrymme och krav på djupgående. Ön har även en båk och stigar för promenader, men är kuperad och vägen upp till båken är brant.

Katsholmarna är en rad före detta öar som snart kommer att hänga ihop med Spårö. Spårö har varit en viktig punkt i segelleden längs kusten sedan 1200-talet och har en vacker båke som byggdes på 1770-talet och en gammal fyrvaktarbostad från slutet av 1800-talet.

Kungsudden hamn på Krokös sydligaste udde är exponerad mot syd till nordväst men är en bra vik för landförtöjning och svajning i stabila vindar från nord till sydost. Det finns möjlighet att krypa in i viken och få ett trivsamt krypin vid klippor med läande skog omkring.

Händelöp är en vacker fiskeby med få möjligheter till anlöp i byhamnen, men det finns möjlighet till natthamn på norra sidan av Stomsö. Det finns även gott om plats för svajankring och en promenad till byn tar en kilometer landsvägspromenad och en bit i skogsterräng.

Händelöps fiskehamn är en hamn för yrkesfiskare, men man kan lägga till i hamnen om man frågar om lov och inte hindrar fiskebåtarna. Hamnen ligger nära fångstplatserna och området runt hamnen har badvänliga klippor och en fin utsikt.

Stora Kuggen är en hamn som är lätt att nå från Verke-bäcks-farleden söder om Nävelsö, men den är inte särskilt stor eller djup och har begränsat skydd mot västvindar. Mindre motorbåtar kan utforska den labyrintiska arkipelagen mellan Stora Kuggen, Ängholmen och Uven, men det är bäst att ro då en motor kan förstöra upplevelsen.

Det finns två Marsöar i Sverige, en i Misterhults skärgård och en annan som kallas "Norra Marsö". Den senare har en mindre och mindre levande fiskeby, men en vacker naturhamn med många lämpliga platser för förtöjning.

Östra och Västra Eknö är två sammanvuxna öar med få fastboende, men många sommargäster. För att komma till den fina innerskärgården väster om Eknö måste man ta den 4 meter djupa Djupesund och på vägen finns många fina och ostörda natthamnar.

Viken på Kälmös västra sida är en fin rastplats, men som natthamn är den inte helt trygg. Klippudden på västsidan har långgrunda hällar och viken är djup på norra inre delen, men läget är utsatt för sjöhävning.

Stora och Lilla Förö ligger vid en vacker ledd men är öppna mot norr och har bättre skydd i sydostvindar på grund av närheten till Rangleholmen. Lilla Förö är en bra svajhamn och har en vacker omgivning och öppet läge mot havet.

En naturskön arkipelag med många små vikar är tabu fram till den 10:e juli på grund av fågelskydd. När båtfolk väl får tillgång till området finns det flera bra vikar med skydd för olika vindar och en allvädershamn på Stora Berkskär.

Hamnen är mycket liten och kan bara rymma tre båtar. Den är skyddad för allt utom ostvindar och manöverutrymmet är begränsat.

Misterhults skärgård är vacker men svårnavigerad med ålderstigna sjökort. Den som vågar sig in kan uppleva orörd natur och ostörda vikar, som Stora Torsholmen.

Skavdö Bredvik är en hamn som liknar Skavdö Möviken med skydd för det mesta utom nordost. Bergen runt hamnen är inte lika höga vilket ger mer sol och mindre dysterhet, och det är bra för motorbåtar att svaja här.

Älö är en av fyra bebodda öar i naturreservatet Mister-hults norra skärgård och har en vacker och omväxlande natur. Byn på Älö är välbevarad från början av 1800-talet och på våren blommar fruktträden i en omfattning som är ovanlig så långt ut i skärgården.

På norra Kärsmansholmen finns en vik som är perfekt för alla vindar utom nordvindar och har fina klippor med utsikt mot farleden. Det finns också möjlighet att förtöja i Lilla Djupesund och Ramsfjärden för avskildhet och lugn.

Stora Vippholmen är en populär hamn med många förtöjningsplatser och en naturskön miljö. Det finns också möjligheter att svajankra och utforska området, men man bör vara försiktig med de grunda vattnen och stenarna i området.

Snuggösund är en populär hamn som numera är förenad med Stora Vippholmen och erbjuder fina lägen för segelbåtar och motorbåtar, men man bör vara försiktig med djupet och undvika att lägga till vid Lilla Marholmen.

Kålsö erbjuder bra skydd i ostliga och sydliga vindar för båtar som söker hamn på Strupö. Applevik längre norröver är mer ombonat och har klippor som lämpar sig för båtförtöjning, men viken är inte så djup och kraftigt beväxt på sensommaren.

Strupö by är en genuin by som förvaltas av byalaget och ligger i Misterhults Skärgård. Det är svårt att få landkontakt i byn, men det finns möjligheter att svajankra eller landförtöja på omgivande öar.

Istergås hamn är inte lämplig vid västlig eller ostlig vind, men Stora Käringskär kan användas som alternativ. Vid nord- och sydvindar kan bukten på östra sidan av Stora Käringskär användas och Lilla Käringskär kan ge skydd vid överraskande sydvindar.

Sundet mellan Lökholmen och Skabbholmen är en populär naturhamn med skyddande bukter på Skabbholmssidan. Området norr om Kråkelund är vackert och spännande med djuprännor och fiskebyn på Södra Marsö är värd att besöka från sjön.

Kråkelund var en levande lotsstation och fiskeläge, men har nu avfolkats och tagits över av sommargäster. Trots detta bevaras den gamla lotsutkiken och båken, men det finns inte längre någon båttrafik till och från hamnen och bryggorna är privata.

Kärrsvik och Misterhult var tidigare viktiga hamnar, men har nu minskat i betydelse. Trots det finns det fortfarande möjlighet att uppleva skärgården och dess natur genom att ta farleden från Kärrsvik till Kråkelund och vidare västerut.

Söder om Kråkelund finns öppet hav och få reträttmöjligheter, men söder om Utlångö finns en trygg reträttmöjlighet med bra landförtöjningsmöjligheter och skydd för alla vindar.

Det finns en farled söder om Simpevarp som kan användas som skydd mot dåligt väder till havs, men den är öppen på vissa ställen och har en utprickning som kan vara farlig. Ekö-Iskär är en möjlig hamn längs farleden, men det finns risk för besvikelse vid ostvindar och det är svårt att förtöja på steniga stränder.

Djupesund söder om Fläskö är en smal farled med grunt vatten, men det finns möjligheter för motorbåtar att utforska området och hitta skyddade hamnar.

Tväggesholmen och Stackö är två naturhamnar öster om Figeholm, men det kan vara svårt att hitta landförbindelse och de är öppna mot nordväst.

Grytsö-hamnen och Ekö-hamnen är två separata hamnar med olika inseglingsvägar, men de ligger nära varandra. Hamnbassängen mellan Kingarö-Grytsö-Ekö erbjuder möjligheter till svajankring och landförtöjning, men det kan vara svårt att hitta skydd vid vindar från andra riktningar än syd eller nord.

Eköhamn är en fin skärgård med många skyddade förtöjningsmöjligheter för båtar, men det kan vara svårt att ta sig in till den innersta fladen Norra Eköhamn på grund av en tröskel och stenar.

Stora Måsskär är en vacker plats att besöka om vindarna ligger på kompassens norra halva. Hamnen är inte stor och man behöver hjälpa varandra med förtöjningar om fler båtar ska ligga där.

Uttergrytet är en gömd hamn med små prång att sticka fören i, omgiven av fina klipphällar och en del av Ekö-arkipelagen. Öarna här har stenkajer från en tid då stenbruk var vanligt och kajerna används än idag.

Skeppshamnen är en skyddad hamn som är bra för att rida ut lågtrycksväder. Det finns möjligheter att förtöja vid klippor och stränder, men hamnen är ockuperad av sänkta pråmar och kajrester under vatten.

Fittjöhamnen är inte lämplig vid sydvind och det är bättre att använda Saltvik-Uvö hamn i sådana fall. Fittjöhamnen är endast lämplig för tillfälligt skydd i ostliga eller västliga vindar och det finns ingen möjlighet till landförtöjning.

Furö är en ö med en lång historia av mänsklig aktivitet och en unik natur med kambrisk sandsten och rikt fågelliv. Ön är ett naturreservat och ägs av staten men förvaltas av en lokal intresseförening.

Saltvik har en farled från havet och en smal farled från Oskarshamn längs fastlandet. Hamnen i Saltvik-Uvö erbjuder skydd i sydliga vindar och kan vara ett alternativ till gästhamnen i Oskarshamn.

Tillingeö är ett populärt utflyktsmål nära Oskarshamn med många platser att ta iland på för sol och bad. Det finns begränsade skyddade övernattningshamnar för båtturister på genomresa, men det finns möjlighet att landa på vissa platser runt ön.

Det finns inte många naturhamnar söder om Oskarshamn på grund av låga och steniga stränder. En möjlig naturhamn finns söder om Oskarshamn innanför Kiddeholmen, men annars är det mest svajankring i vikens södra delar.

Själevik är en skyddad naturhamn med en allvädershamn som är ovanlig för området. I närheten finns en spännande farled genom Fläskösundet och längs Näset, samt ett stenhuggerimuseum med granit som exporterades till Tyskland och användes för att skapa byggnader och statyer.

Stora Kronoholmen ligger längs en farled som man inte bör avvika ifrån på grund av många grund utanför leden. Men det finns en liten hamnpärla mellan Stora Kronoholmen och Röndeskär med vackra stränder och klippor, men det är dragigt vid sydvindar.

Runnö är en ö med en unik natur och geologi, men det är svårt att besöka då det inte finns någon hamn och endast en begränsad möjlighet att använda byalagets betongbrygga.

Blå Jungfrun är en otillgänglig ö som tar emot besökare på sina egna villkor och är full av myter och spännande sevärdheter från stenåldern. Trots att ön är svårframkomlig är den oerhört vacker och mäktig med en högsta punkt på 86 meter som ger en fantastisk utsikt.

Rågneholm ligger norr om Timmernabben och har många små och stora skogsklädda öar att besöka med båt. Det är ett bra alternativ om Timmernabben är fullt.

Måsö och Getterö ligger i norra Kalmarsund och det finns flera möjligheter att hitta en plats att ligga på runt öarna. En utprickad led går också norr om öarna in till Nöto.

Lilla Karlsö är en liten ö på västsidan av Gotland, känd för sina förstenade korallrev och fågelskyddsområde. Ön har en rik historia med spår av bosättningar från bronsåldern och används idag som betesmark för gutefår.

Gotska Sandön är en isolerad ö i Östersjön med en tallskog som hindrar flygsanden från att göra om ön till en sandöken. Ön har varit nationalpark sedan 1963 och har en begränsad fågelfauna och däggdjursliv, men har en rik historia med allt från bönder och säljägare till smugglare och sjörövare.

Skvallerhamn är en hamn med dyningar och öppen havshorisont i norr, men det kan vara svårt att hitta en plats att förtöja utan att störa privatbryggor. Batteri Arholma, en tidigare militäranläggning, är nu ett museum och erbjuder guidade turer samt aktiviteter som linbana, klättervägg, kajak- och cykeluthyrning, bastu och café/servering.

Idöfladen är en sevärd ö som är ett naturreservat och bevarar samma förhållanden som för 100 eller 200 år sedan, med vacker blomsterprakt och lättgångna stigar som leder genom olika naturtyper, inklusive den imponerande orkidéängen "Blomsterfållan".

Björkö är inte längre en ö utan fastland och dess stränder är mestadels bebyggda och svåra att nå. På södra delen av Björkö finns dock flikiga kuster med djupt inskurna vikar som är skyddade för alla vindar utom rent sydliga.

Söderholmen är en lättillgänglig naturhamn nära det södra inloppet till Väddö kanal, vilket gör den till en bra backup-plats om man missar sista broöppningen eller behöver en snabb natthamn. Trots att den kanske inte har fantastiska kvaliteter som naturhamn är den enkel att smita in i från farleden.

Vätö Norrviken är en hamn med skydd mot de flesta vindar och möjlighet att förtöja vid gamla kajer. Vätöberg erbjuder en naturhamn med historia och möjlighet att besöka originalsockeln i marmor på Riddarholmen.

Lidö Österhamn är en populär naturhamn med närhet till Lidö Gård och dess kulturella och kulinariska erbjudanden. Här finns också en ovanlig hällmarksgranskog och rikt fågelliv tack vare den orörda naturen.

Granhamn är en klassisk naturhamn där seglare har avvaktat lämpliga vindar i århundraden. Idag är ön en vanlig naturhamn för fritidsfolket, men tidigare var det ett resecentrum med en krog och en kanonjolle som skyddade sjöfolket från franska pirater.

Villösan är en vacker och välbesökt naturhamn öster om Arholma med bra lä och fina badmöjligheter. Idskär är kargare och stranden är bitvis stenig, men har bra förtöjningsplatser och lockar med sitt läge mot havet och sitt omfattande bestånd av idegran.

Ögruppen nordost om Tjockö består av Norra och Södra Lönnskär samt Långskär och erbjuder flera möjliga hamnlägen med bra klipphällar, främst på norra stranden av Södra Lönnskär, och motorbåtar kan krypa in i sundet mellan Södra Lönnskär och Långskär där det finns fina lägen att hitta.

Gisslingö är en stor, obebyggd ö som tidigare användes som utmark och betesö av Tjockö by. Trots att det inte finns en obruten tradition av bofast befolkning på ön finns det fortfarande familjer som bor där och det finns möjligheter till vandring och utforskning av skogar och små insjöar.

Stora Torparökobben och fladen mellan Torparö och Stockholm är två idylliska hamnar som erbjuder skydd för de flesta vindar. Området har en historisk betydelse som hamnvatten där svenska flottan vakade under kriget mot Ryssland 1809.

Båtveskär ligger nära Fejan och har flera användbara platser på sin norra sida, inklusive en liten vik med klippor som är lämpliga för motorbåtar och segelbåtar.

Himmelskär och Käringboskär är två öar i Håkanskärsarkipelagen som var en kronohamn för fiske redan under medeltiden. Trots att hamnlägena idag är uppgrundade och igenväxta, är skärgården värd ett besök och bjuder på ristningar som speglar dess historia som fiskehamn.

Norra Viggskäret är en hamn nära Ålands farled med tät fartygstrafik och vattenrörelser som kan vara påverkade av sugeffekter från stora fartyg, men normalt sett är det inga problem att förtöja.

Kryckan ligger vid Hamn 24 och utsätts för svall och sugeffekter från stora fartyg som passerar, men det finns småskär som skyddar mot det värsta och man kan ligga bra här om man är medveten om fartygstrafiken.

Inra Hamnskär och Yttra Hamnskär är två hamnar i Söderarmsskärgården som har haft tradition som bra hamnar och är fortfarande tillgängliga idag. Inra Hamnskär är lätt nåbar från den inre leden genom Söderarmsskärgårdarna, som definieras av landfasta sjömärken och är en användbar och trevlig färdväg genom området.

Styrjans hamn är den mest kända hamnen i Söderarms-skärgården, men den är inte särskilt skyddad på grund av sundet. Försvarsmaktens tidigare närvaro har lämnat spår på öarna, men de har återställts så långt möjligt.

Hultskäret och Bäckskäret är två trädbevuxna öar i södra delen av Söderarmsskärgården, som kan kännas som en mellanskärgård vid havets yttersta rand. Området är vackert och passar även den som inte gillar den kala och kärva utskärsmiljön.

Söderarm är en viktig grindstolpe för stora fartyg som vill ta sig in till Stockholm via Furusundsleden. Fyren på Söderarm har en lång historia och är nu utarrenderad till ett bolag som bedriver konferensverksamhet på Torskär.

Väringsö är en ö i skärgården som inte är så välbesökt på grund av bristen på en skyddad natthamn, men den som besöker ön och tar sig en sväng på stigarna kommer att upptäcka det fina kulturlandskapet och traditionerna som sträcker sig tillbaka till vikingatiden. Ön har tidigare varit en statlig kronopark men har nu privat ägande, vilket inte har påverkat landskapet negativt.

Bergsholmen är en bra hamn på armlängds avstånd från Furusundsleden, med gott om plats längs klippstränderna på öns västra strand och bra badmöjligheter.

Ängsö nationalpark avsattes redan 1909, men på grund av bristande förståelse för den kulturella påverkan på naturen slyade hela området igen på 1940-talet. Genom återinsatt torpare och återupptaget bete har Ängsö återställts och har nu en stor biologisk mångfald.

Svartviken på Ängsö är en bra hamn för alla vindar utom nord till nordost och därifrån går lättgångna stigar till Torpet och de ljusare öppna markerna på Ängsö. Adamsängen vid Svartviken är platsen där den fattiga drängen Adam Michaelsson byggde en stuga på 1800-talet och där hans hustru Carolina levde i misär i 40 år, men fick rykte om sig som klok gumma som kunde bota sjukdomar och sålde en beprövat nyttig salva på spenört.

Granö kan vara en alternativ hamn till Ängsö nationalpark om vädret är ogynnsamt och ligger nära kraven på en "allvädershamn". Det är också lätt att nå från Furusundsleden och fritidsbåtleden väster om Granö.

Stor-Asken är en lämplig hamn längs Furusundsleden för den som behöver vila eller bryta av. Hamnen är mörk och dyster men ligger stilla i sydliga eller ostliga vindar och det finns möjlighet till sol och bad på klipporna söder om hamnen.

Grönholmsfladen är en lämplig plats för en paus längs Furusundsleden, men man bör se upp för linfärjan. Platsen har också en kuriös historia från 1800-talet då två näbbvalar drevs in i området och dödades av lokalbefolkningen.

Norrviken på Högmarsö är en skyddad hamn som är olämplig i nordostliga vindar. På ön finns butiker, restauranger och caféer, och man kan enkelt ta sig till de centrala delarna av ön från vikens sydöstra strand.

Åkerholmen ligger långt in i skärgården och har en charmig tät skog och lugn hamn, men vattnet är inte lika kristallklart som i ytterskärgården. Kontrasten mot ytterskärgården är stor och känslan är snarare som att befinna sig vid en fin insjö.

Blidö är en av skärgårdens största öar med fastlandsförbindelse och flera butiker och sevärdheter, men det är svårt för båtburna besökare att hitta hamnar då det är kraftigt bebyggt och det finns få lämpliga vikar.

Norrviken på Själbottnas nordsida är en bra svajankringshamn med skydd mot sydvindar, medan Sältingsgrundet öster om Själbottna erbjuder skydd mot sydliga till nordostliga vindar.

Idskären är en ögrupp med många hamnar och vacker utsikt över Svartlögafjärden. Här finns idegran och havtorn, vars gula bär är rika på C-vitamin och goda på hösten.

Själbottna har flera fina hamnvikar, inklusive Långviken och Båtviken på östra sidan av ön. Dessa hamnar ligger avskilt i vacker natur, men med promenadstigar som leder till andra sevärda platser på ön.

Själbottna har reguljär båttrafik på grund av dess sommarbefolkning och tillgängliga kulturmarker, med en gammal bebyggelse och ett fotograferat gammalt båthus i Hemviken.

Tjuvholmarna är en ögrupp utan bebyggelse som kan erbjuda skyddade platser för båtar, men stränderna är svårtillgängliga och kräver god fysisk förmåga. Djupuppgifterna är begränsade på grund av sekretesskrav från Sjöfartsverket, men bottnen är jämn på 10-12 meter i de vita ytorna.

Koholmen och den lilla arkipelagen nedåt Björkholmen är en förbisedd pärla med obebyggda öar och möjlighet att hitta egna små ställen att ta iland på, särskilt med motorbåt. De allra bästa platserna finns på Koholmen med klippor att ligga långsides vid och skydd för vindar mellan ost och syd, medan Enholmen är bättre att besöka med motorbåt och den bästa platsen är på nordöstra udden.

Furholmen är en klubbholme för Viggbyholms båtklubb med begränsade faciliteter, men med möjligheter till fin natur, vacker utsikt, bra bad och trevligt umgänge med likasinnade. Gästande båtfolk måste tänka på att inte belasta sopställen med sådant som lika gärna kan tas med i båten.

Västra Allmansören är en bra plats att stanna för lunch eller övernattning längs Husaröleden söder om Truten. Hamnen har bra klippor att ligga på i sjöbrisväder eller sydliga vindar, men trafiken i leden kan vara tät på sommaren.

Hugo Alfvén hade släkt på Edö och föreslog för sin vän Anders Zorn att segla dit och ankra i Östersundet, vilket ledde till att Zorn stannade där i flera veckor och många av hans skärgårdsmålningar kom till just där.

Svartsö är en vacker ö med en lång historia som jordbrukslandskap. Trots att ön är fridfull och har endast ett hundratal bofasta, finns det skola, pensionat, värdshus och en "ö på ön".

Norsviken är en hamn med goda förhållanden i dess västra del, medan övriga områden har omfattande bebyggelse och för stort vattendjup. Det finns närhet till Svartsö Krog och möjlighet att hämta/lämna besättning vid skärgårdstrafikens brygga "Skälvik".

På norra stranden av Träskö söder om Svartsö finns några skyddade platser för båtar, men det kan vara mörkt och trafikerat på grund av en kanal som lokalbefolkningen använder.

Högholmen är en skyddad svajankringsvik som passar större segelbåtar som inte kan eller vill ta landförtöjning. Det finns inga möjligheter till landkontakt för motorbåtar, men det finns gott om plats för många båtar och möjligheter för de flesta vindriktningar.

Träskö-Storö är en populär plats för båtfolk och är till största delen ett naturreservat. Det finns skyddade platser för båtar, men i nordliga vindar minskar antalet användbara platser.

Träskö-Storöfladen är en vacker skärgård med många öar och vikar att utforska, med bastu och skärgårdsmajor att besöka och en natur- och kulturstig genom vackra marker. Det finns gott om tilläggsplatser och möjligheter att svajankra, och skydd finns alltid tillgängligt.

Stora Rävsön och Bockholmen har två vikar som ger allt man behöver, och den södra viken har beskrivits i äldsta seglingsbeskrivningarna med lyriska ordalag. Området är populärt bland fritidssjöfarare och erbjuder flera natthamnar.

Träskö-Storö är en populär hamn med gott om plats för båtar, men den som söker något mindre och överblickbart kan titta på grannen i nordost där det finns bra skydd i västliga och ostliga vindar.

Lagunen på Brunskär är en skyddad motorbåtshamn med bra klippor och en lummig miljö, men inloppet är grund och man bör undvika att ta sig in på marginalen om vattnet sjunker. Det finns också bra badklippor på öns nordudde och östra strand.

Skärgårdsstiftelsen grundades efter att livmedikus Anselm Larsson dog och hans egendom, Stora Kalholmen, hotades av exploatering. Stiftelsen köpte egendomen och öppnade det första vandrarhemmet i skärgården, samtidigt som de började arbeta för att rädda värdefulla markområden och skärgårdskultur till allmänheten.

Paradiset är en ögrupp norr om Djupfladen där Idholmsfladen och Malins kobbe ingår. Det finns flera skyddade platser att ankras på och på Idholmssidan finns även tillgång till Finnhamns trivsamheter.

Söder Långholm ligger nära Finnhamn och Husaröleden, där det finns möjlighet att ta sig över till Finnhamn på 500 meter. Finnhamn har restauranger, butiker och reguljär båttrafik till centrala Stockholm.

Hälsingholmarna har en plats i kriminalhistorien sedan 1819 då ett torparpar hittades ihjälslagna i sitt hus, och även länsman som använde brutal tortyr för att få fram erkännande blev åtalad och dog senare i häktet. Idag är Hälsingholmarna en fridfull plats med vacker bebyggelse och en hygglig hamn.

I det populära området kring Finnhamn är det trångt mellan båtarna, så det kan vara bra att söka alternativa natthamnar. Sundet mellan Sviholmen och Ekholmen är ett sådant alternativ med fin natur och möjlighet att ligga lite enskilt.

Det finns få hamnar utanför Husarö mot Svartlögafjärden, men ett alternativ är Storskäret där man kan ligga bra i vänligt sjöbrisväder och njuta av en vacker vy över Svartlögafjärden.

Kålö är en skyddad plats nordost om Möja som erbjuder möjligheter till landförtöjning och svajankring. Trälhavets båtklubb har en anläggning här, men det kan vara trångt vid bryggorna och restriktioner råder för utomstående besökare.

Kallskär är en lättillgänglig ögrupp med släta hällar och lövskog. Trots att det inte fanns något kronohamnsfiske här har vissa delar av Kallskär exploaterats för bebyggelse.

Södervånsviken är den mest kända hamnen på Kallskär, men kan bli trång och full av båtar. För en mer avskild och naturskön upplevelse kan man istället välja en alternativ hamn i den norra delen av Kallskär, som exempelvis sundet mellan Kallskär och ön Munken.

Vikskäret och Vikskärs-Långkobben är två vackra och skyddade platser i norra Kallskärsarkipelagen. Vikskäret är bebyggt, men man kan ligga på den norra delen av ön utan att störa eller bli störd och utforska de omgivande skären med jollen.

Norröra är känd som Saltkråkan och många vill besöka ön, men det är enklare att ta turbåt än att komma med egen båt eftersom det inte finns någon egentlig gästhamn. Söderöra har också en fin bymiljö och en nutida sevärdhet är bönehuset som fått EU-stöd för restaurering, men även här saknas en gästhamn.

Svartlöga är en ö med låga stränder och bassänger, som räddades från den ryska bränningen 1719 tack vare dess svårtillgängliga stränder. Idag är ön populär bland sommargäster och har en genuin bebyggelsemiljö, men har svårigheter med att få en bra hamn.

Kudoxa är en ö i skärgården som tidigare hade en bofast befolkning och användes som boplats för lotsar. Idag finns det bara några få sommarboenden, men ön är fortfarande ett besöksmål för dem som vill uppleva en gammaldags skärgårdsmiljö och njuta av bad och sol på den långgrunda sandbottnen i den norra viken.

Vidinge drabbades av en förbannelse efter att invånarna plundrade en skeppsvrak och lämnade besättningen åt sitt öde. Efter en stor olycka 1888 avfolkades ön och är nu endast bebodd av sommarboende som hjälper till att hålla odlingsmarkerna öppna.

Vällingskäret i Vidinge är en vacker men begränsad natthamn med få platser som ger bra skydd mot västliga vindar. Det är en plats att besöka för att uppleva utskärgårdsnatur och för miljöns skull.

Rödlöga är namngivet efter den rödtonade bergarten och har en gammal bebyggelse. Ön var en populär rastplats för sjöfarten och är nu en populär destination för fritidsbåtar under sommaren.

Storskärs enda bebyggelse ligger på halvön Lilla Anskäret och områdets bästa hamn har utnyttjats som naturhamn sedan nöjesseglingen uppfanns. Båtägare och boende måste respektera varandra för att kunna fortsätta dela på den fantastiska miljön.

Ögruppen Rödlöga Storskär har tidigare kallats Åsmansboda skärgård och Söderpada. Storskär har vidsträckta ljunghedar och är intressant för både floristiskt intresserade och de som vill njuta av växtvärlden.

Alkobben och Högbulen är två hamnar i södra Norrpada-skärgården. Alkobben har vacker utsikt och en grund vik med fin sandbotten, medan Högbulen ligger intill ett trafikerat stråk och har ingen störande bebyggelse.

Norrpada är en vacker och lättillgänglig skärgård med många förtöjningsmöjligheter och starka kopplingar till sällskapet Pelar-orden, där många kända personer har besökt och en plåtvimpel står på högsta knuven av Storskär.

Den skyddade lagunen på norra sidan av Hallskär och Idskär är en av de bästa hamnarna i Norrpada. Idskär har fått sitt namn efter den rikliga tillgången på idegran, som är giftig förutom det köttiga höljet på bären.

Röder är en ögrupp som kräver en resa över öppet vatten och har tidigare haft dåliga sjökort och farliga grund, men idag är det säkrare att besöka den charmiga byn på Bodskäret.

Röders by är en av de mest fotograferade utskärgårdsmotiven och var en favoritplats för spritsmugglare under 1920- och 30-talen. Idag kan man njuta av den charmiga miljön och få en tydlig bild av hur en liten by av bodar kunde se ut på 1800-talet.

Ängskärs skärgård är grönskande och välbebyggd, men saknar en allvädershamn eller annat dragplåster. De flitigast anlitade hamnplatserna är Norrsundet och Tullhamn, men det finns också många andra platser att upptäcka i skärgården.

In-Fredel är en liten och obebyggd utskärgård som oftast hamnar i skuggan av sina större grannar. Trots det finns det möjligheter att njuta av utskärgården, som vikarna i norr på Östra Vånskär och Runskär och Runskärskobben i skärgårdens norra del.

Fredlarna är en vacker och skyddad utskärgård med en stabil andelsstruktur och en liten by av bodar som inte riskerar att förvandlas till sommarstugeområde. Miljön passade perfekt för iscensättningen av Saltkråkans episod om nättjuvarna och området har en lång historia av fiskarbefolkning med hällristningar och en stor labyrint på Bredskär.

Ut-Fredel är en vacker skärgård med många små sund och fina badklippor, men få platser för trygg natthamn. Alskär-Bakstangskär och Vasskär är alternativ till de skyddade hamnarna för övernattning.

Lygna, även kallad Söderskärgården, är en kulturskatt med unik natur och fågelliv som vårdas varsamt av delägare. Besöksantalet måste hållas på en rimlig nivå på grund av fågelskydd och privata områden, men den som läst Sten Rinaldos berättelser om Lygna vill nog någon gång besöka denna omskrivna plats.

Svenska Högarna är en ö som är värd att besöka på grund av dess historia och sevärdheter. Ön har en fyren som hölls vid liv av Edward Sjöbloms Stiftelse och har också labyrinter och en kyrkogård.

Nyckelviken är en naturhamn nära Stockholm med vackra hagmarker och fina vandringsstigar. Där finns också Nyckelvikens Herrgård med djurhållning och ett populärt lunchcafé.

Velamsundsviken är en vacker plats som erbjuder skyddade ankringsplatser och en möjlighet att besöka Velamsunds Gård. Området har en intressant historia, inklusive försök att producera vin på 1600-talet och lustiga namn på öarna som användes för bete.

Napoleonviken är en populär naturhamn i Stockholms skärgård med höga naturvärden och en trolsk miljö. Hamnen har använts sedan vikingatiden och besökare bör inte missa promenaden längs det tvärbranta berget nordväst om viken.

Tvättfatet är en välbesökt hamn på Ägnös ostsida med en fast bas för sjöscouterna och fina strövområden. Hamnen är lätt att nå från farleden men saknar avskildhet och skärgårdsmaja.

Härsö och Korpmaren är två orörda skärgårdsområden mellan Ingarö och Tyresö med dramatisk natur och fantastisk utsikt från höga berg. Det finns möjligheter till både natt- och daghamnar i området.

Tallholmen är en populär hamn trots att den inte är väl skyddad, tack vare dess strategiska läge och vackra omgivningar. Det är också lätt att ta sig till Gustavsberg och Slussen från Björkviks brygga i närheten.

Kalvholmarna är en del av Skärgårdsstiftelsens naturreservat Björnö och har ett öppet läge mot Nämdöfjärden. Ögruppen är en populär hamn med närhet till farleden och lättillgänglig.

Småängsviken är en stor båthamn, men det finns också möjligheter att använda delar av den som en naturhamn. Viken ligger inom Björnö naturreservat och är lättillgänglig från Nämdöfjärden.

Torpet vid Viken ägs av Skärgårdsstiftelsen och hyrs ut till gäster. Båtbesökare är välkomna men förväntas respektera hyresgästernas önskan om lugn och ro.

Munkholmens hamn kallas "Allvädershamn" och är en klassisk naturhamn för fritidsbåtar. Hamnen är trång men trygg och omgivande natur är igenvuxen och inbjuder inte till längre strövtåg.

Eknäs och Näset på Björnö är natursköna områden med skyddade hamnmöjligheter. De har olika fördelar, som brygga med bussförbindelse och naturmiljö, och har genomgått miljörestaurering för att återfå klart och fint vatten.

Korshamn är en hamn med anor från medeltiden som omges av höga berg. Landhöjningen har inte påverkat hamnens utseende nämnvärt och namnet antas härstamma från ett sjömärke som numera är bortglömt.

Tyssgryteviken är en lugn hamn med effektiv lä på Malmaön, som har fantastiska jättegrytor och ett naturreservat. Korshamnsmaren har medioker vattenkvalitet och riklig vattenvegetation.

Norrviken är en uthamn för Svenska Kryssarklubben, men gästande båtar är välkomna vid bryggorna och naturstränderna norr om anläggningen. Platsen är strategiskt belägen vid "Svalget", en av skärgårdens mest använda passager, och Stavsnäs ligger bara en distansminut bort med goda bussförbindelser till Stockholm och resecentrum för skärgårdstrafiken.

Risselö är en hamn söder om Runmarö som ligger nära farlederna över Nämdöfjärden och erbjuder skydd för nord- och västvindar. Den fungerar bra som dag- eller lunchhamn och även som natthamn i nordliga vindar.

Munkö är ett naturreservat med en speciell flora och en rik och frodig växtlighet. Ön har en kalkrik berggrund med insprängda kalkskikt från en tid när det blivande berget var botten i ett tropiskt hav och hade sin position vid ekvatorn.

Långviksviken är en populär hamn på Nämdös norra udde med tillgång till bastu och tillhör delvis Skärgårdsstiftelsen. Hamnen är lättåtkomlig och ligger intill flera farleder.

Myttingeviken är en lugn svajankringsplats vid sidan av farleden för den som behöver en paus eller övernattning på väg till eller från Stockholm. Viken är långsträckt och har bra svajankringsplatser för de flesta vindar, men det finns ont om landförtöjningsplatser i de yttre delarna som är bebyggda.

Det är svårt att hitta naturhamnar i trakterna av Trälhavet, men det finns några möjligheter i ögruppen söder om Stora Skratten, där man kan hitta både daghamnar och skyddade hamnar för övernattning.

Löknäsviken är en natthamn som ligger nära farleden mellan Grinda och Värmdö och passar bra för större båtar. Stora Sandön, med sina badvänliga sandstränder, ligger på armlängds avstånd från viken.

Sandhamn har fina sandstränder på både Stora och Lilla Sandön, men det kan vara begränsat med ankarfästen och man bör undvika norra stränderna på natten på grund av tung båttrafik.

Grinda Hästholme var en populär naturhamn för punschjakterna innan det blev en allmänt tillgänglig publikattraktion. Idag är hamnen fortfarande uppskattad och det finns möjlighet att besöka Grinda Lantbruk och äta på Grinda Wärdshus eller Framfickan.

Örsö handel har stängt, men naturhamnen söder om handelsboden är fortfarande välutnyttjad för övernattning. Fladen av de tre öarna Storön, Bockholmen och Stora Byholmen erbjuder gott om platser, men det är viktigt att veta att det är djupt och att det går åt mycket ankarlina om man väljer att svajankra.

Gällnö är en levande skärgårdsö med cirka 30 åretruntboende familjer som bidrar till att bevara öns genuina karaktär. Trots att stränderna runt Hemfladen är privata finns det fina platser att bada på i fladens yttre del och möjlighet att promenera från hamnen vid Getudden till byn och den fina sandstranden där.

Kolfatet är en flad i skärgården som består av flera öar och är en del av ett naturreservat. Området är svårtillgängligt men erbjuder möjligheter för båtfärder och svajankring i en vacker och skyddad miljö.

Norra Gränholmsviken på Gällnö är en skyddad vik med bryggor för medlemmar i Näsbyvikens Båtsällskap, men det finns möjlighet att ligga på den motsatta stranden där man dock måste se upp för stenar och avstå från eftermiddagssolen. På andra sidan Björkholmsströmmen finns en grunda flad som kallas Kolfatet där man kan njuta av solen.

På Stora Hästnacken startade ägaren till Alsvik på Svartsö ett eget tegelbruk på 1730-talet för att bygga ett stenhus i skärgården. Bruket drevs till långt in på 1800-talet och idag kan man hitta groparna från lertäkterna och en naturhamn med sandstrand på norra sidan av ön.

När man far över Grindafjärden passerar man Gällnö port och Portholmen och har sedan Gällnös obebyggda södra strand på babord, medan man kan hitta bra hamnalternativ på Löknäsholmen, Båtholmen och Hemviken.

Hjälmö Västerholme är en obebyggd ö med fina naturhamnar och öppna klippstränder. Det finns stigar och gårdsmiljöer att utforska, och en gårdsbutik på Hjälmö.

Mellanskärgården har många naturreservat och tillgängliga stränder, inklusive Hjälmö-Lådnareservatet där man kan njuta av obebyggda stränder och en populär vik för dagsutflykter och natthamn.

Lådna är en vacker ö med en naturhamn som är skyddad från alla vindar. Ön har en genuin bebyggelse och ett levande jordbrukslandskap, och är en del av Skärgårdsstiftelsens naturreservat.

Svajankringsviken är en bra plats för skydd, men inte mot västliga vindar. Miljön är typisk för mellanskärgårdsnatur med vassiga stränder, klippor och lagom mycket bebyggelse.

Lådnaön har flera bra natthamnar på sydsidan och ligger bra till mellan Svartsö och Stavsudda. Ön är obebyggd och har fin natur, men det finns inga faciliteter för båtfolk i området.

Lådnafladen är en stor och flikig plats med många möjliga landningsplatser för båtar och obegränsade svajankringsmöjligheter, belägen i ett naturreservat förvaltat av Skärgårdsstiftelsen med sparsam bebyggelse och möjlighet till promenader på Lådnaön.

Lådnafladen är en populär hamn med många båtar och namnet kommer från riklig växtlighet som fortfarande finns kvar idag. Mer information om in- och utfarter till hamnen finns i redovisningen av hamn 162.

Lådnafladen har flera tilläggsplatser, inklusive Inra Lövskäret i norra delen som passar för enstaka båtar men endast i väst- eller ostvindar. Krokholmens västsida är mer lämplig för olika typer av båtar i ostvindar, men en elkabel kan störa möjligheten att lägga till där.

Horsslangen är en udde i skärgården som fått sitt namn från de utdöda orden "hors" (häst) och "slang" (lång och låg udde). Viken innanför udde är en populär hamn med begränsat antal landförtöjningsplatser och tillgång till Lådnaöns stigar och orörda marker.

Krokholmsviken är en utmärkt hamn mellan Krokholmen och Norrgårdsön, som även är tillgänglig för andra båtburna besökare. Norrgårdsön har ett naturreservat med stigar och sköts av får, och Skärgårdsmajan är tillgänglig för alla genom Värmdö kommun.

Lådnafladen är en populär "universalhamn" med många vikar och skyddade stränder. Ladviken på södra sidan av Norrgårdsön är en bra naturhamn med fina lägen och en del obebyggda områden.

Högskäret är en ö med branta stränder och fina hamnmöjligheter på norra och södra sidan. Strax norr om Högskäret finns naturreservatet Stor-Kunnan och Kunnörarna med vacker natur och begränsade möjligheter att ligga still på samma plats.

I mellanskärgården kring Stavsudda och Lådna finns det många hamnmöjligheter och vackra områden att utforska, med en bra hamn mellan Norrholmen och Brännholmen som ger bra lä i alla vindar utom mellan väst och nord.

Gästhamnen i Norra Stavsudda är populär på grund av dess lockelser, men de som föredrar att övernatta i naturhamn kan hitta en lämplig plats bara någon sjömil bort. Öarna i närheten har en historia av betesmark och har nu mestadels sommarstugebebyggelse, men det finns också en sägen om "Ryssgrottorna" där Stavsuddaborna gömde sig under en rysk invasion 1719.

Fagerö är en bra naturhamn nära Norra Stavsudda och på dess norra udde finns fina platser med skydd från vind. Ytterholmen i Skagsfjärden öster om Gällnö är en obebyggd ö med två vikar som fungerar som bra naturhamnar vid sydliga vindar.

Säck är en välkänd naturhamn i skärgården som har varit sluten sedan medeltiden och omges av höga öar. Hamnen ligger centralt i mellanskärgården och har faciliteter som bränsle och butik på Norra Stavsudda.

Stora Skatholmen är en ö söder om Korsö och Träskö med en populär vik som erbjuder skydd för alla vindar utom från nordvästkvadranten.

Grisselholmen är en naturhamn med lämpliga vikar för båtar på både norra och södra sidan. Den norra viken har mjukt rundade klippstränder medan den södra viken är bra för nordvindar men kan kännas otrygg med hela Kanholmsfjärden i ryggen.

På Skarpö finns vikar som ger bra skydd för båtar, och hamnen är ett bra alternativ nära farlederna över Kanholmsfjärden. Området har en gammal tallskog och skyddas från besvärande svall av mindre skär utanför Hamnguidekartan.

Ostholmen är en del av Möjareservatet som sköts av Skärgårdsstiftelsen och har en välutrustad hamn med bastu och skärgårdsmajor som är lätt att nå från farleden förbi Möja. Hamnen är en allvädershamn som skyddas av Högbötes berg och skog.

Munkhamnan är en populär hamn med strategiskt läge vid stora stråk över Möja Söderfjärd och delar av Granholmen är naturreservat för betade kulturmarker och friluftsliv, men man delar hamnen med fyrbenta naturvårdare.

Västerviken är en tidigare sund som nu håller på att växa samman med öarna utanför Möja. Sundet är nu en fin naturhamn med skydd för alla vindar och varmare badvatten än utanför.

Tjyvklövan är en mindre hamn på Storös västsida som kan fungera som alternativ för djupgående båtar eller vid lågt vattenstånd. Det finns plats för ett dussin båtar längs klippstranden, men Tjyvklövholmen är bebyggd och får inte användas för förtöjning.

Ramsmoraön på Möja har en rik historia med jordgubbsodlingar och fiskfångst, men nu är ön mest känd för sina orkidéer och andra botaniska skatter. Trots att landskapet är snårigt finns det mycket att upptäcka för en botanist.

Dyviken på Harö Storö är lättillgänglig från Möja Söderfjärd och är en bra plats att ligga i nordvind på den norra stranden, men det finns inte så många platser tillgängliga.

Norra Hagedeviken är en trygg natthamn som ligger bra till från farleden över Kanholmsfjärden och har förbindelse med waxholmsbåt till Sandhamn, Stavsnäs och Stockholm från Hagede tvärs över ön.

Skärgården norr om Harö och upp till Möja är vacker och skyddad med bra hamnar. Norsviken på Storös nordostsida är ett alternativ i sydvindar och ligger nära leden mellan Rödkobbsfjärden och Möja via västra Brändöström.

På Lisslös norra strand och Tennholmen finns möjlighet till natthamn och närhet till handelsboden och turbåtsbryggan på Harö, som har bevarat sin ursprungliga prägel och kan erbjuda en mer genuin skärgårdsupplevelse än Sandhamn.

På Harö finns få hamnmöjligheter förutom Hamnviken mot Eknösundet, som är en välskyddad vik men störs av bebyggelse. Från Eknösundet kan man nå Sorgströmmen och stränderna på Hasselö, där Långholmen erbjuder bra tilläggsmöjligheter vid klipporna på nordsidan.

Eknöfladen med Stannkobben är en lockande naturhamn nära Sandhamn, men bebyggelsen begränsar antalet landförtöjningsplatser. Ön har tunga traditioner och var tidigare hemvist för lotsarna på Sandhamnsleden.

Vildgrytan är en populär naturhamn nära Sandhamns-leden, med bra skydd för alla vindar utom ost och sydost. Hamnen är delvis naturreservat men saknar bra badstränder och är utsatt för svall och sug från färje- och skärgårdstrafik.

På Kroksö finns flera alternativ för den som vill undvika trängseln i Sandhamn eller Lökholmens gästhamnar och istället ligga i en naturhamn. Det finns möjligheter för både seglare och motorbåtar i området.

Stora Alskär är en spännande ö med fin utskärgårdsnatur och en långgrund sandstrand på nordostsidan. Ön är lämplig för dagsturer och motorbåtar har enklast att hitta förtöjningsplatser.

Grönskär är en besöksvärd ö som ligger tre sjömil från Sandhamn, men det krävs godväder och det finns ingen trygg hamn. Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar ön, inklusive den bevarade fyren som kallas "Östersjöns Drottning".

Koholmen ligger vid Runmarös södra strand och är belägen nära en farled som leder till Sandhamn. I området finns också varv, en kanal och två obebyggda holmar som är populära för dagbesökare.

Vidskären är en ögrupp sydost om Runmarö som erbjuder en möjlig hamn för motorbåtar och mindre segelbåtar, men på grund av dess öppna läge kan det ofta gå in dyning i hamnen efter blåsväder.

Saffransskäret har sammanväxt med Lökaön och det är svårt att ta sig genom vassen till den egentliga ön, men det finns bra hamnar i Väster- och Östersundet som är varandras komplement.

Tistronskären är en liten arkipelag norr om Lökaön med många daghamnar men få natthamnar i dåligt väder. Österviken på Lökaön är mer lämplig för natthamn, medan Lökaös norra strand erbjuder bra möjligheter till svajankring.

Tistronskären har många alternativa förtöjningsplatser, med bra svajmöjligheter i väster och populära platser på Alkobb och Stor-Tistronskärets sydsida i öster. Tistron, som är namnet på vildväxande svarta vinbär, blir allt svårare att hitta i vilt tillstånd på grund av att det trängts ut av sly och hamnat i skugga när det gamla betade och öppna kulturlandskapet övergivits.

Lökaön är en del av naturreservatet Möjaskärgården och ägs främst av enskilda personer. Ön har traditionellt tillhört Löka by på Möja och har två namn, Östersundet i norr och Österviken i söder, där den senare är en populär seglarhamn.

Kåksna är en vik på södra spetsen av Lökaön som bildas mellan Lökaöns udde och Kasmasgrunden. Ordet Kåksna har koppling till hamn eller båtlänning och Kasmasgrunden uttydas som grunden/skären kring en avsnörd vik där man hade "kassar", en slags mjärdar.

Lökaholmarna är en samling av halvöar och vikar som ligger vid Bockösundets södra mynning. Området är svårt att ta sig till fots, men det finns fina tilläggsmöjligheter och en öppen informationsbod med övernattningstillstånd på den sydligaste udden.

Kolkböte och Ängskäret är delar av Östra Möjaskärgården som tillhör Möjabornas utmarker. Det finns tillräckligt med obebyggd strand för att hitta fina ställen att ligga på.

Östra Möjaskärgården är en trevlig labyrint att utforska, med närhet till både storsamhället Möja och öppet vatten. Dock kan det vara svårt att hitta bra hamnar för nord-sydliga vindriktningar och djupet är begränsat i infarterna.

En ögrupp söder om Möjaskärgården, med Äggekobb som yttersta utpost, är väl värd att besöka för dagsbesökare som är intresserade av växter. Här finns bland annat vejde, gultåtel och igelknopp.

Horssten är en ögrupp med en kärv miljö och fjällnaturkänsla som är svårtillgänglig för besökare. Ön har varit ett fiskeläge under lång tid och har en liten by av bodar på östra delen av ön, men ingen bra hamn.

Björkskärs skärgård tillhör Lidingö stad och köptes på 1700-talet av en krögare som senare donerade öarna till sin dräng för ett årligt arrende till Lidingö fattigkassa. Arrendatorn skapade ett liv på ön med fiske, ko och får, men efterlevande på 1900-talet kunde inte betala arrendet i tid och äganderätten gick till Lidingö kommun.

Björkskär ägs av Lidingö kommun och har en populär hamn på Kråkvilan samt en bastu och raststuga som besökare kan använda mot en blygsam penninginsats. Hemsundet på huvudön används som hamn för djupgående båtar och på Bakstamskobbarna finns fina stränder och en historia om fågelfångst.

Långskär och Bodskär är obebyggda öar med få möjligheter att komma till land och steniga, grunda stränder. Skinnbroken utanför Långskär är en samling öar med många fina krypin.

Lilla Nassa och Stora Nassa har olika ägare idag, medan de ursprungligen var kronohamnsfiskar. Storskäret var den ursprungliga huvudön i Lilla Nassa och har en hällristning av en kompassros som ansågs ha magiska krafter för fisket.

Bredskärsharan är en holme söder om Hem-fladen där man tidigare bredde ut sina skötar på tork. Idag används området för solbad och det finns flera bra platser för att upptäcka små springor i området.

Det finns två tillåtna korridorer för färd genom Nassa året runt, med möjlighet till fina klippor och strandsträckor längs vägen. Ett fågelskyddsområde i sydost öppnar upp för nya möjligheter efter den 15/8, men hänsynsreglerna gäller året om.

Stora Nassa är den mest besökta skärgården på grund av dess fantastiska natur och lättillgängliga hamnar. Skärgården är privatägd och klassad som särskilt hänsynsområde med strikta regler för att bevara fågellivet och naturen.

Bäckskäret är en av de mest populära hamnarna på Stora Nassa, främst på grund av att hundar är tillåtna på ön. Det är också en av de två öarna där tältning är tillåten i högst två dagar.

Gubben är en populär naturhamn på Nassas tio i topp, som är bra att ligga i under sydvindar och sjöbrisväder. Trots att det kan bli trångt i hamnen och den är lite sliten, är det en bra plats att lägga till vid.

Det finns två hamnar utanför fågelskyddsområdet på Stora Nassa som är tillgängliga året om. Stora Nassa sägs ha lika många öar som året har dagar, men med modern kartografisk teknik blir antalet istället 744 om man inkluderar skär över 5 meter.

Gillöga är en farlig plats med många sprickor och svåra navigeringsförhållanden, men det finns två hamnar för större båtar och möjlighet att besöka Lillskär för att se det äldsta fiskarsamhället och en hällristning från 1673.

Gillöga är en utskärgård med en magisk lockelse och en historia som lockar besökare att njuta av den enastående naturen och resterna från det lilla bodsamhället som en gång fanns där. Trots förbättrad teknik och större båtar är vädret fortfarande en faktor att ta hänsyn till när man besöker Gillöga.

Naturhamnen är inte lämplig för storseglare, men är ett trevligt utflyktsmål för småseglare och har goda badmöjligheter och närhet till Tyresta naturreservat.

I Åvaviken finns en lävik där man kan övernatta om man vill besöka Tyresta nationalpark eller se en av skärgårdens mest praktfulla orkidéängar. Gästbryggan är inte längre användbar, men grundgående motorbåtar kan komma in till land i närheten av det steniga före detta bryggfästet för att nå Tyrestareservatet.

Erikstorpsviken och Ritviken är bra hamnar nära Tyresta-reservatet som ofta glöms bort till förmån för Napoleonviken. Gränsen till reservatet går genom hamnarna och det finns många skyddade platser att ankras på.

Lilla Husarn är en obebyggd ö med fin natur och ett strategiskt läge där Ingarö- och Jungfrufjärdarna möts. Ön är ett naturreservat som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen och kan vara lite svårforcerad på vissa platser.

Lilla och Stora Kråkskär är öar som ligger öppet mot Jungfrufjärden och är bra för dag- och natthamnar. Öarna är obebyggda och ingår i Husarns naturreservat.

Stora Husarn är privatägd och bebyggd, men den norra viken på ön kan användas som en naturhamn och ön är lätt att nå från farleden över Nämdöfjärden.

Gålö är det mest besökta området i Stockholms skärgård med över en miljon besökare varje år, men få kommer båtledes på grund av bristen på naturhamnar. En ordentlig hamn behövs för besökande som kommer båtvägen.

Dalarö Skans är en befästning utanför Dalarö som byggdes av Karl X Gustav för att försvara farleden, men den användes aldrig och förföll. Idag drivs anläggningen av en eventbyrå och är öppen för besökare som kan ta sig en titt på den lilla ön och den optiska telegrafen.

Kolnäsviken är en skyddad hamn som är lättillgänglig från Ornös västsida. Trots att det finns bebyggelse och privata båtbryggor i närheten, är hamnen ett bra val för den som vill ligga skyddad från vind och vågor och nära fina badklippor.

Långgarn är en ö med en liten vik och skydd mot de flesta vindar, men det finns ingen fastlandsförbindelse och det är långt från faciliteter. För motorbåtar finns möjligheten att ta sig vidare söderut genom Spjutsund och se okända delar av Södertörns innerskärgård.

Bötsviken på Björkö är en öppen vik med höga skogbevuxna stränder och lagom sluttande klippor för förtöjning. Här finns möjlighet att köpa färsk fisk direkt av familjen Jansson som bor på udden intill Björkösund.

På Ornö finns två djupa vikar med bra hamnmöjligheter, Dyviken och Brunnsviken. Brunnsviken har Ornö Båtvarv med gästplatser och serviceutbud.

På Ornö Huvud i Stockholms skärgård finns en naturligt bildad lagun vid namn "Fisklösan" och vackra bergsformationer på norra stranden som återspeglar jordens utveckling för flera miljarder år sedan. Platsen har lockat många internationella geologer och är estetiskt njutbar trots att det kan vara svårt att förstå dess geovetenskapliga betydelse.

Myrängsflacket är ett område med många hamnmöjligheter för besökare till Kymendö. Härifrån kan man enkelt ta sig till byn där det finns handelsbod, restaurang och miljöer som påminner om Strindbergs roman Hemsöborna.